#läsa saga

[henrybronett]

- Så frågade barnet efter regnet
medan dropparna ännu hängde tungt
tungt i topparna på det fuktiga gräset
och molnen de väldiga sprack upp
blev allt mindre öar i det vida blå; Att födas är det att leva i var dag
som den sista, vart andetag ett avsked
dina varliga händer kring mitt ansikte
och dina ögon ögon som ser så vänligt på mig
är allt alltid blott en första
sista gång? 
Och är det så att vara människa
ska vi bara leva med det stå ut att födas
födas i samma ögonblick vi dör? Så frågade barnet efter regnet med det vida blå ovanför som var utan ett endaste endaste moln. - hb ©2022 . . . . . . . . . . . . . . . . #berättelse #poesi #dikt #bnwportrait #instapoesi #psykiskhälsa #texter #författare #poet #poem #olympussverige #poesipåsvenska #diktpånorsk #poesias #poetry #mindfulness #saga #sagor #läsa #fotografi (på/i Stockholm, Sweden) https://www.instagram.com/p/ChCidbXjUwp/?igshid=NGJjMDIxMWI=

#berättelse #poesi #dikt #bnwportrait #instapoesi #psykiskhälsa #texter #författare #poet #poem #olympussverige #poesipåsvenska #diktpånorsk #poesias #poetry #mindfulness #saga #sagor #läsa #fotografi

[urskogsbullen]

Det finns ögonblick i livet som är så oförutsägbara och surrealistiska att de nästan verkar vara tagna ur en science fiction-saga. En sådan händelse inträffade nyligen när jag, en vanlig människa, hamnade i samma vagn som den beryktade Darth Vader. Inte nog med det, jag fick också modet att be om hans autograf. Låt mig berätta om detta extraordinära möte och den minnesvärda vagnresan vi delade.

Det var en helt vanlig dag när jag kliver på tåget och letar efter en ledig plats. Jag märker att det är ganska fullt, men till min förvåning finns det en tom plats bredvid en mystisk och mörkklädd figur. I samma ögonblick inser jag att det är Darth Vader själv, den ökände Sith-lord som varit känd över hela galaxen för sina ondskefulla handlingar.

Min första reaktion var en blandning av chock och förtjusning. Jag kunde inte tro att jag satt bredvid Darth Vader. Men efter att ha hämtat mig från förvåningen insåg jag att jag hade en möjlighet som få andra människor någonsin skulle få. Jag beslutade mig för att ta mod till mig och närma mig honom.

Försiktigt vände jag mig mot honom och frågade: "Ursäkta mig, herr Vader, skulle jag kunna få be om er autograf?" Hans genomträngande ögon stirrade på mig, och för en sekund kändes det som om hela galaxen höll andan. Men sedan bröt han sin svarslöshet och nickade samtyckande. Han drog fram sin iPhone och började skriva något.

Medan han signerade min pappersbit, kunde jag inte låta bli att undra vad Darth Vader skulle kunna vara intresserad av på sin iPhone. Kanske var det en Sith-app för att planera ondskefulla erövringsstrategier, eller kanske var det bara en vanlig nyhetsapp. Tyvärr fick jag aldrig reda på det exakta svaret, men det var ändå fascinerande att se honom engagerad i något så vardagligt som att läsa på sin telefon.

Mötet med Darth Vader i den lilla tågvagnen kommer alltid att vara en av de mest minnesvärda upplevelserna i mitt liv. Det visar att oväntade möten och ögonblick kan hända när vi minst anar det, och det är viktigt att ta chansen när den ges. Att be om Darth Vaders autograf var ett modigt steg för mig, och det bekräftar att även de mest skrämmande och mystiska personerna kan ha oväntade sidor och kanske till och med vara vänliga nog att uppfylla en enkel förfrågan.

#dart vader #star wars #subway #tunnelbana #iphone

[mammatrams]

Bamsetidningar från grannarna från ovan

Jag gillar när det vi läser med pojkarna leder till småprat om olika grejer – som logik, fusk och rättvisa, till exempel.

Arvegods från grannfamiljen

Vår grannfamilj har två pojkar, där den yngsta är två år äldre än Simon, och eftersom två år är rätt mycket för barn så har de aldrig blivit lekkamrater. Det gör ingenting – det är snarare bra, eftersom det som deras föräldrar rensar ut som ur- eller frånvuxet är sådant som våra pojkar inte sett.

De hör efter, ungefär en eller två gånger om året, om vi vill ha…

View On WordPress

#Bamse #Bamsetidningar #barnbok #bokläsning #boktips #läsa saga #serietidningar

[gdkpraktik]

Caroline

Vecka 16

Den här veckan började lite segt, med att sitta hemma i måndags. Då gjorde jag även det sista på det kaklade bordet jag gjort åt Saga kontoret. I tisdags tog jag med bordet till kontoret. Det uppskattades mycket. Det var kul. Tisdagar består ofta av mycket möten, dels för att jag är med i två team, och båda har teammöten på tisdagar. Jag höll för övrigt en presentation kring rörligt material i webbshoppar på brand och design teamets möte. Det var uppskattat. Och Jonna, som satt med via datorn, fick en riktigt ful närbild på mig när jag skulle försöka ändra ljudutgången på min dator och skärmupplösningen var helt knäpp när datorn var kopplad till tvn, så jag lutade mig jättenära skärmen för att lyckas läsa vart jag ska klicka. Haha.. hm

Sen hängde jag på en fotografering i onsdags förmiddag. Där gjorde jag inte ett skit. Inhyrda fotografer och inhyrd stylist. Så ja, mest kul att hänga med folk jag jobbat med tidigare själv. I min förra kollegas hus dessutom.

Igår hade jag och Tommy ett digitalt möte där han gick igenom hur han jobbar med gridsystem. Jag är ju inte överförtjust i det. Blir störd av alla streck.. men fick ändå en bra bild av hur han tänker och jobbar. Så nu ger jag det ändå en liten chans i ett projekt jag jobbar med.. och så har jag planerat för en fotografering nästa vecka. Och haft massa kontakt med han som kodar webbsidan jag designat. Ja, typ så..

Har börjat reflektera över vad jag egentligen lärt mig under tiden här.. Och funderar på vad jag ska säga om praktiken sen i skolan. Har ju redan skrivit det mesta här.. Kommer vi ha redovisningar som förra året?

Kram

[svensklangblr]

Hello! Can you recommend Swedish writers that are a must read? Sorry if you already answered this!

hello! :) the biggest must-read for any swede (or person speaking swedish) that wants to call themselves well-read to any degree would be 

August Strindberg, who amongst others wrote Röda rummet, Tjänstekvinnans son, Ett drömspel, Fröken Julie, Inferno, En dåres försvarstal, Hemsöborna, I Havsbandet, Skärkarlsliv, Till Damaskus, Giftas, Ensam, Leka med elden 

though do note that August Stringberg lived between 1849 and 1912 and the swedish language has undergone a lot since then, alors he can be a bit hard to understand if you’re not used to reading older literature

Hjalmar Söderberg, who amongst others wrote Den allvarsamma leken, Dr. Glas, Förvillelser, Martin Bircks ungdom, Historietter, Gertrud 

Selma Lagerlöf, member of Svenska Akademien and winner of Nobelpriset i litteratur, who amongst others wrote Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Gösta Berlings saga, Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld 

Viktor Rydberg, who amongst others wrote Singoalla, Den siste athenaren and the famous poem Tomten which is customary to read around Christmas

Carl Jonas Love Almqvist, who amongst others wrote Det går an

Stig Claesson, more famous as Slas, who amongst others wrote Blues för Mr Shelley, Vem älskar Yngve Frej?, På palmblad och rosor, Om vänskap funnes, Nästa man till rakning, Efter oss syndafloden, En vandring i solen, Att resa sig upp och gå, Flickor

Klas Östergren, member of Svenska Akademien, who amongst others has written Gentlemen, Gangsters, Den sista cigaretten

Sara Stridsberg, (up until recently member of Svenska Akademien) who amongst others has written Drömfakulteten and Darling River

Per Lagerkvist, who was a member of Svenska Akademien and winner of Nobelpriset i litteratur, who wrote amongst others Dvärgen and Ångest

the poet Harry Martinson who was a member of Svenska Akademien and winner of Nobelpriset i litteratur, and wrote amongst others Nässlorna blomma, Vägen till klockrike, Aniara 

the poet Tomas Tranströmer who won Nobelpriset i litteratur and who wrote, 17 dikter, Hemligheter på vägen, Den halvfärdiga himlen, Klanger och spår, Mörkerseende, Stigar, Östersjöar, Sanningsbarriären, Det vilda torget, För levande och döda, Sorgegondolen,  Fängelse, Den stora gåtan

the poet Gustaf Fröding who amongst others wrote Nya dikter, Guitarr och dragharmonika, Stänk och flikar

Frans G Bengtsson who wrote among others, Röde Orm

Stig Larsson who has written amongst others, Autisterna, Nyår, and who worked on Kris together with Horace Engdahl, Tomas Näsholm and a list of other important names in modern swedish literature

Per Wästberg who is a member of Svenska Akademien and who has written amongst others Förbjudet område, Minnets stigar

the (primarily) poet Kristina Lugn who is a member of Svenska Akademien and who has written amongst others om jag inte, Till min man, om han kunde läsa, Döda honom!, om ni hör ett skott…, Percy Wennerfors, Bekantskap önskas med äldre bildad herre,  Hundstunden, Hej då, ha det så bra!

Göran Tunström who wrote among others Tjuven, Juloratoriet, Berömda män som varit i Sunne

Ivar Lo-Johansson who wrote among others Godnatt, jord, Pubertet, Bara en mor, Analfabeten, Jordproletärerna, Stockholmaren, Statarna

Vilhelm Moberg who wrote among others Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna, Det gamla riket, Sista brevet till Sverige, Långt från landsvägen

Per Anders Fogelström who wrote among others Sommaren med Monika, Medan staden sover, Mina drömmars stad, Möten i skymningen, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad

Bodil Malmsten who wrote among others Nefertiti i Berlin, Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag, Priset på vatten i Finistère

Karin Boye who wrote among others Ja visst gör det ont, Kris, Kallocain

Agnes von Krusenstjerna who wrote among others Tony-triologin, Fröknarna von Pahlensviten, Ninas dagbok, Helenas första kärlek, Fru Esters pensionat

if you want to know more about swedish literature (or literature in general) you can read the books of literary scholar Sara Danius, especially Husmoderns död

#ask #catcomaprada #literature #swedish literature #culture #litteratur

[workingontravel]

Förut hade vi gått med på det

This text is also available in English here. Jag träffade konstnärsduon QUARTO – Anna af Sillén de Mesquita och Leandro Zappala – runt 2010. Redan då arbetade och reste de mycket tillsammans, bland annat mellan Sverige och Brasilien. Efter att de fick dottern Lua har jag ibland undrat hur det har varit för dem att resa så mycket med ett barn, också därför att jag själv blev förälder mer eller mindre samtidigt. I ett flytande samtal fördjupade vi frågan tillsammans.

Anna af Sillén de Mesquita och Leandro Zappala: Anna: Det var aldrig en fråga om Lua skulle komma. Vi väntade bara på när. Vi levde inte ett barnvänligt liv. Vi levde på väldigt lite, cyklade överallt, köpte inga kläder eller prylar. Vi använde bara det vi hittade eller fick. Vi jobbade ideellt med vår konst och tog många olika ströjobb. Det tog väldigt många år innan vi fick lön för vårt konstnärliga arbete trots att vi skapade oavbrutet.

Leandro: Jag vill inte låta som att det bara varit tufft, för det har varit så roligt samtidigt. Det var en väldigt lycklig tid i vårt liv, där vi lärde oss mycket. Vi experimenterade mycket. Att leva på lite kan också vara en frihet som man inte vet att man har. Anna: I brist på resurser och ekonomi, lärde vi oss att förvandla olika skräpmaterial som omgav oss, och det var så vårt arbete kring föremål uppstod. Den metod som kom ur förutsättningarna blev arbetsprinciper som vi fortfarande bygger vidare på, sexton år senare. I det avseendet skapar förutsättningarna konsten. När Lua kom insåg vi på samma sätt att hon inte var en begränsning, utan snarare gav vårt arbete nya potentialer. Hon förvandlade hur vi uppfattade världen, vår konstnärliga praktik och våra liv. Med henne blev frågor kring hållbarhet, klimat och politik ännu mer uttalade för oss. Med detta sagt så fanns de redan där, I de prekära villkor som först formade vårt arbete.

Leandro: Prekaritet har alltid varit en central fråga i mitt liv. Jag föddes i en familj som hade dansskola i Brasilien, omgiven av koreografer, dansare och konstnärer. Min mamma drev även en dansfestival, och det var en kamp varje månad att få det att gå runt. Själv började jag hålla på med fysisk teater. Livet kan vara prekärt för konstnärer i Brasilien. Det finns ingenting att falla tillbaka på. Du kan ha allt en dag, nästa dag inget. När vi bestämde att Lua skulle komma hade jag och Anna rört oss bort från det. Jag borde kunna slappna av mer nu. Men rädslan för att hamna på gatan sitter i mitt system, i allting jag gör. Det är paradoxalt, samtidigt som jag inte vill oroa mig vill jag inte heller tappa kontakten med den erfarenheten. Den är en viktig del av mig.

Anna: Sen vi lärde känna varandra har vi alltid levt mellan Sverige och Brasilien. Den splittringen finns också med från början av mitt liv. Jag vet inte vad det är att vara rotad i en plats. Jag föddes i Brasilien. Jag kom hit när jag var 6 år. Sedan flyttade min pappa tillbaka dit när jag var runt 11 år. Mina föräldrar skiljde sig inte utan vi hade en familj på långdistans. Och med Leandro fortsätter jag att resa mellan länderna. Vår relation började när jag var på sommarlov i Brasilien från min dansutbildning i Sverige efter gymnasiet. Någon rekommenderade Leandros familjs dansskola. Jag kom dit och träffade Leandros pappa. Han sa: ”du måste träffa min son!” Leandro: Han sa samma sak till mig: ”Du måste träffa en tjej som har varit hos oss.” Anna: Vi träffades en söndag. Då är det dödens dag, inget är öppet i Brasilien. Jag var på promenad med mina föräldrar. Dörren till dansskolan stod öppen. Jag gick in. Leandro var där och gav en lektion i fysisk teater. Vi började prata och kunde inte sluta. Det känns som att vi pratat med samma intensitet sedan dess, i arbetet och kärleken. Vår attraktion var så stark. De första tio åren var vi knappt i olika rum. Leandro: Ingen orkar med en sådan intensitet. Vi förstod att vi behövde göra på ett annat sätt om det inte skulle ta slut. Så vi började gå iväg och göra något för oss själva ibland. Anna: Det var inte något vi planerat, att vi skulle jobba och göra allting tillsammans. Det bara uppstod. Och även om det finns mera plats i vår relation nu är vi fortfarande rätt gränslösa. Leandro: Vi har aldrig haft en gräns för när vi vilar hemma respektive när vi går in i studion och jobbar. Arbetet är hela tiden där, vi lever genom det. Ibland vaknar vi mitt i natten och pratar om det.

Anna: Vårt sätt att jobba kan provocera andra. Om vi går igenom någon svårighet är det första vi får höra att vi borde sätta mer gränser. Vi har inte oroat oss för det, men saker blir annorlunda nu när Lua finns. Jag tänker på några bekanta i Berlin som också gör scenkonst tillsammans. De har två barn. De har löst det genom att skapa verk där de inte själva behöver vara med. De gör iscensättningarna men turas om i det arbetet. De åker inte själva med på turnéer. Det har i och för sig blivit ekonomiskt svårt för dem. Jag vill helst inte behöva säga nej till att turnera. Vi har redan börjat prata med skolan där Lua kommer att gå. Vi vill inte att hon ska vara med barnvakter hela tiden. Och Leandros föräldrar har gått bort, mina bor i Brasilien. Leandro: Det måste finnas andra familjer som behöver resa som vi. Lua har anpassat sig till oss, men vi behöver också anpassa oss till Lua. Till hennes behov: hennes tider för att äta, sova, vila. Vi kan inte längre bara låta arbetet styra. Anna: Det är också väldigt positivt för oss att Lua sätter de gränser som krävs för att vi ska kunna vara föräldrar och människor. Vi förhandlar med både henne och oss själva kring vad vi vill. Vi har gjort allt, det administrativa, bokföring, ansökan, redovisning, bilder, texter, hemsida, you name it. Att vi gör allt det och reser och turnerar, det håller inte längre. Leandro: Vi måste delegera. Anna: Vi lär oss genom erfarenhet vad vi ska säga nej till. Till exempel när vi kom fram till en lagerlokal i Birmingham på natten där det var en galen festival. Det fanns inga toaletter, det var kallt, vi skulle byta blöja… Då lärde vi oss: Okej, vi kanske behöver mer infrastruktur, liksom. Förut hade vi gått med på det.

Leandro: Det ska vara roligt för henne att vara med oss. Det kan inte vara ett barn som följer föräldrarna och är där och bara väntar. Nej, det ska vara tvärtom, det måste vara roligt. Vi måste skapa en miljö för henne, vi måste komma fram och bygga en plats där hon kan måla, rita, läsa en saga och leka med sina grejer, umgås med nya människor och ha det bra. Sen jobbar vi. Och klockan åtta måste hon lägga sig. Det är mycket planering för att allt ska fungera.

Anna: Fast när vi spelar blir det ju andra tider. Leandro: Vi måste i alla fall anpassa oss. Jag har känslan av att om Lua mår bra kommer det att gå bra för oss. Då kan vi fokusera och göra det vi måste. Om vi inte satsar på hennes behov – det misstaget har vi gjort några gånger – då blir det inte bra. Men det är så klart inte 100% säkert. Ibland investerar man så mycket, man gör allt, men Lua är ändå inte nöjd. Det är lärorikt att inte ha kontroll. Som en gång när vi hade fixat en barnvakt som Lua inte ville vara med. Hon sa det rakt ut: ”Jag vill inte vara här med dig.” Vi var på plats, vi hade bara några timmar, vi hade folk som väntade på oss och som fick betalt för att vara där. Och vi kunde inte jobba för Lua ville inte vara med barnvakten. Anna: Själva resandet kan också vara tungt med ett barn. Vår scenografi väger mycket som det är, och ovanpå det kommer Luas grejer, barnvagn, Lua själv, när hon var en bäbis som vi bar på. Vårt arbete är så fysiskt krävande att vi inte kan göra vadsomhelst innan utan att kropparna går sönder. Vi försöker vara på plats i alla fall några dagar innan och hålla workshops, göra ett utbyte, hitta ett sammanhang, inte bara göra en spelning och sedan åka. Samtidigt innebär Luas närvaro att vi kanske behöver säga nej till längre residensvistelser borta. Sedan tror jag att vi alla idag upplever stress kopplat till flygresor. Det här är en tuff tid med många stora frågor. Vi måste agera och utveckla nya strategier för ett mer hållbart arbetssätt, där nya arbetsmetoder också skapar nya konstnärliga utryck.

Leandro: Vi har nått en punkt där vi inte längre kan tänka abstrakt på frågor om miljö och klimatförändringar. Detta är konkret i våra liv, nu. Så såg det inte ut för tjugo år sedan. Att rent praktiskt kombinera det med att resa, leva med ett litet barn, försöka hantera vardagen i en svensk stad där konsumtionen är gränslös… det går inte ihop. Men jag skulle oavsett miljöfrågan föredra att resa på ett annat sätt än med flyg. Jag får panik av att flyga. Jag hatar hela processen. Jag har väskan klar två veckor innan vi ska åka. Jag måste ha det, annars kan jag inte leva. Anna: Om man ändå börjar resan två veckor innan man faktiskt reser skulle man lika gärna kunna skippa flyget. Vi har redan begärt tågresor på alla våra riders när vi jobbar inom Europa, men alla arrangörer kan kanske inte möta upp det. Ibland kan vi då förhandla om det genom att ta från arvodet eller söka resebidrag för att kompensera för prisskillnaden. Ett annat alternativ vore att göra ett eget turnésystem med elbil. Med Brasilien är det svårare att slippa ifrån flyget. Men när vi reser till Sydamerika så försöker vi stanna längre och hålla det till en gång per år. Så har det varit från början.

Leandro: För mig har rädslan att flyga bland annat att göra med pass och kontroller. Nu när Lua kom skaffade jag svenskt pass, men jag bodde här och reste inom Europa med brasilianskt pass i tolv år. Då blev jag alltid inplockad i en särskild kö, de kollade vem jag var, jag fick vänta. Med svenskt pass kommer man in direkt, inga frågor eller någonting. Anna: Berätta vad som hände när du hade fått svenskt pass. Leandro: Det var en grej som hände när vi hade spelat i Beirut. Sista dagen lämnade jag Anna och Lua på hotellet för att köpa en grej. Men jag hade ingen internetuppkoppling så jag fotade varje gathörn med mobilen för att hitta vägen tillbaka. Plötsligt, på en väldigt vacker gata, kom fyra killar bakom mig och viftade och skrek. När de kom närmare såg jag att de hade vapen. De satte det mot min tinning och tvingade ner mig på marken. De frågade varför jag tog bilder. En av dem pratade engelska, han översatte till de andra. Tolkningen tog lång tid. Utåt var jag lugn men inombords var jag stressad. Jag ville därifrån. De frågade efter mitt pass. När de såg att jag hade svenskt pass ändrades hela situationen. ”Oh! Sorry!” Senare fick jag veta att de var Hizbollah och att jag hade varit på inne på ett militärt område. Jag blev återfödd den dagen. De brukar skjuta innan de frågar. Men jag hade tur, och jag hade svenskt pass.

Anna: Det är något märkligt med det där, att ett svenskt pass kan göra så stor skillnad, eller bara det faktum att folk ser en som svensk. Jag kan till exempel bli uppfattad som invandrare i Sverige och blir bemött med hat för det, medan jag i Brasilien ibland uppfattas som en vit europé. Så fördomarna varierar. Men oavsett hör vi hemma på båda ställena.    Att vara nära och att vara långt bort samtidigt är en ständig konsekvens av att leva som vi gör. Vi har pratat om hur vi skulle kunna ändra på det, göra oss själva till centrum istället för att röra oss mellan många olika andra centrum. Vi föreställer oss en plats där vi kan bo och skapa, dit andra kan komma och tänka med oss. Vi äger ingenting nu. Vad skulle det innebära att ha en bas, en kärna? Där vi kan odla eget, leva nära naturen, ha en studio/ateljé, en plats dit vi kan bjuda in folk, en fysisk plats där vi kan leva närmare våra ideologier, där vi kan bygga något tillsammans med andra. Leandro: Det är ingen utopi. Det går att genomföra.

Anna: Vår mobilitet står i konflikt med Luas behov av kontinuitet, trygghet, skydd, en bra gratis skola… Men jag behöver också både och. Det är som att kunskapen existerar mittemellan här och där. Hela vårt liv som konstnärer präglas av att vi är mobila. Det i sig genererar mer mobilitet, och flera möten. Det gränslösa bär vi med oss, och det gör det familjärt. Vi skapar dialoger, vänskaper och kärlek som handlar om mer än att bara visa något som vi gjort. Ju mer tiden går, desto fler dialoger. Man försöker hålla allt vid liv. Klimatfrågan gör att man måste hitta andra strategier för denna mobilitet, och det är en av de frågor som ligger i fokus för oss just nu. Vi vaknar och går och lägger oss dagligen med stor oro för den klimatmässiga och politiska situationen, särskilt i Brasilien och många andra delar i världen som utvecklas åt samma håll. Det är känslor som vi försöker omvandla till en drivkraft snarare än att låta dem paralysera oss.T

#quarto #quartoperformance #leandrozappala #annaafsilléndemesquita #trainsandboatsandplanes #workingontravel #svenska

[thequeerunicorn]

HBTQ+ Fantasy-saga

En hbtq+ fantasy saga för hela familjen.

“Äntligen, en bok som jag vill läsa för mina barn!”/ Maria, icke-binär förälder

“Den här sagan hade jag velat läsa när jag var barn”/ Benjamin, genderfluid

En tråkig sommareftermiddag förvandlas plötsligt när Tina råkar falla ner i Vinterns värld, en plats där den elaka Isdrottningen härskar. Där möter hon Ratatosk, en ekorre som inte slutar prata, och Lynx, en kattvarelse som kanske är mer omtänksam än hen vill visa. När Tina inser att de tror att hon kommer att störta Isdrottningen måste hon hitta de magiska krafter som de påstår att hon har. Men är nyckeln till dem verkligen vad de tror, och vad är det för känslor som Tina börjar få för Lynx?

https://www.amazon.com/Tina-och-Vinterns-v%C3%A4rld-v%C3%A4rmande-ebook/dp/B09QV7DFXN/ref=sr_1_1

#hbtq #hbtqia+ #hbtq+ #hbtqi #barn bok #genus #hen #regnbågsfamilj #ickebinär #regnbågsbarn

[filmskribent]

Scener från Odenplan. I samtal med Janina Nilsson, konstnär (publicerad i Tidningen kulturen, 22 juli 2014)

I Odenplans tunnelbana i Stockholm har den vakna resenären kunnat skåda något uppseendeväckande. Under våren var konstmontern mitt på perrongen hemvist åt ett antal varelser i olika skepnader. Några av dem liknade muterade jätteinsekter, en påminde om ett mumintroll med lasersyn och i ett av monterns hörn fanns en futuristisk miniatyrstad som såg ut att ha använts som kuliss i någon fantasieggande sci fi-film. 

Den skulpturala installationen heter Jhax och ingick i Janina Nilssons kandidatexamen i keramik och glas på Konstfack i Stockholm 2013. Janina är en av få utvalda konsthögskolestudenter som fått chansen att ställa ut sina verk i Stockholms T-bana. ”Rumsligt passade den i montern. SL vill gärna ha tredimensionella verk och så gillade de mina fantasifigurer”, förklarar Janina när vi ses över en fika på Kafé Blåbär vid Odenplan.

Janinas akademiska bakgrund är gedigen och med en konstnärlig mamma föll det sig naturligt att följa i samma kreativa fotspår. Efter Nackagymnasiets bild- och formprogram lockade Birkagårdens konstkurs, följt av keramisk och tredimensionell form på Nyckelviksskolan, fördjupning i estetik på Södertörns högskola och slutligen kandidatexamen på Konstfack. På Konstfack föddes idén med fantasivärldar. Det som började med en glasvärld ledde till stop motion-filmer, större installationer och utställningar. 

Jhax, som var Janinas tredje glas och keramik-värld, kom ur tanken att bryta distansen mellan inramat konstverk och förbipasserande lokaltrafikresenärer. En ambition att låta åskådaren skapa sin egen bild av en pågående historia, snarare än att se verket som en statisk avbild. ”Fantasi och fantasivärldar är något som ofta förknippas med barn, medan för vuxna har orden bytts ut; 'fantasi' mot science fiction, 'saga' mot fantasy och 'lek' mot aktivitet”, säger Janina och menar att det finns ett spännande förhållande mellan vuxnas och barns respektive fantasiforum som förtjänar att utforskas.

En djuplodande mytologi Mytologin kring det imaginära öriket Jhax är väl genomtänkt. Janina beskriver hur en bit av ön har kraschat in i den mänskliga världen, detta för att motorn som driver ön, Tidernas berg, har exploderat. Därtill har en laddad energi uppstått i den bergsklyfta Janina liknar vid Djävulsgapet i Ronja Rövardotter. Klyftan är i sin tur en portal mellan våra världar, med bieffekten att de som passerar den blir fysiskt större. Varelserna man ser i installationen har alltså växt och är tragiskt nog förstenade. De klarar nämligen inte av att fungera normalt och är fast i vår dimension, frysta till stoder. Ljuset i ögonen (därav dioderna) vittnar dock om att de fortfarande lever, vilket är oändligt sorgligt och en vetskap som väcker sympati. Likt E.T.'s livsöde önskar man att de ska få komma hem igen. Att ön svävar runt i tomma intet utvecklas i tidigare nämnda kandidatuppsats:

“Man vet att det finns flera liknande svävande öar, för ibland har man kunnat skymta ett dovt ljus i fjärran och ibland uppstår svaga vibrationer i marken från det underliggande maskineriet, som skulle kunna tyda på att man närmar sig något och att ön liksom bromsar in.”

För denna typ av mystiska hittepåmaskiner är tv-serien Lost en inspirationskälla. Precis som i Lost vill Janina plantera existentiella frågeställningar; att man ska grunna på vad som är verkligt och inte, om det finns monster och om Jhax är en parallell dimension till vår: 

”Om det ska finnas en bra story så borde det finnas en konflikt nånstans, så är det i alla historier.”

Konflikten ligger alltså inte så mycket på ett interkulturellt plan, som på ett dimensionellt:

”Mina varelser överlag lever i symbios med varandra och har ett ganska bra liv. De är inte så krigiska. [...] Konflikten i Jhax är en apokalyptisk chansning, i huruvida de skulle kunna acklimatisera sig i den jordliga världen.”

Med sina respektive arter, Surruz, Kiwix och Fiix, hjälps varelserna åt med basala behov som att samla mat och bygga bostäder. Surruz'arna håller mest till i bergen. I egenskap av spejare har de som uppgift att vaka mot ”det eviga mörkret” som omgärdar ön. Kiwix'arna är luftvarelser, beskrivna som lätta, små och transparenta, vars främsta uppdrag är att samla in den svampliknande huvudfödan Wixam. Det faller på Fiixʼarnas lott att fixa bär, vilket underlättas av stora hattar som gör att de kan sväva kortare stunder.

Ett lapptäcke av inspirationskällor Bland surrealister, filosofer, författare och konstnärer som skänkt inspiration nämner Janina H.R. Giger, Salvador Dahlí, J.R.R. Tolkien, John Bauer och specifika verk som Elsa Beskows Tomtebobarnen, Margit Sandemos Sagan om Isfolket samt Stephen King och Peter Straubs The Talisman. Vad gäller filmer där rollfigurer förflyttats till andra dimensioner, fysiskt genom någon form av portal eller i tanken, anger Janina titlar som Alice in Wonderland, The Never Ending Story och Avatar. Jhax som parallell värld till vår jämför hon förutom Lost med tv-serien Fringe, som handlar om två världar som är likadana men spegelvända.

”Man kan nog förnimma varann lite”, svarar hon på frågan om vi kan känna av varelsernas närvaro utan att se dem. Jhax är dessutom inte helt olik vår mänskliga värld med skogar, höga berg och djupa dalar. Detta är medvetet då Janina vill att åskådaren ska känna en viss trygghet och igenkänning i det sceniska rummet. Men, även om hon är intresserad av att berätta en historia vill hon samtidigt inte berätta för mycket. Det är meningen att konstverkets betraktare ska fylla i och göra sin personliga tolkning och reflektera över sina egna möjligheter att förflytta sig med fantasins hjälp. 

Hon förklarar att materia – föremål som ett pappersark eller en tv – ett minne eller en doft kan ses som portaler som triggar igång fantasin, likaså kreativt skapande, drömmar eller religion. I mytologin går det även att spåra andliga inslag. Det finns en figur som är ”gömd inuti världen, som inte syns”. Man vet inte om någon har sett honom, han är den enda av sitt slag och fungerar som en motor. ”Han som startade allt”, säger Janina hemlighetsfullt.

Att glänta utanför ramarna – flörten med synthkulturen De keramiska tekniker Janina använder sig av är gjutning, kavling, drejning och ringling. Hennes glastekniker består av blåsning av varmt glas samt lampworking och fusing. Att hon vill föra in ett figurativt inslag med narration i traditionell bruksföremålteknik förklarar hon med att hon blandar in material som egentligen inte hör konsthantverkscenen till:

”Jag vill kunna arbeta utanför materialens ramar för att uppnå önskvärd estetik. Att föra in plast och syntetmaterial tror jag är lite banbrytande.”

För Janina låg det nära till hands att låta sina skulpturer färgas av popkulturella referenser i allmänhet och synthkulturen i synnerhet. Hon gör ingen hemlighet av att hon vill locka en för genren ny publik: ”Min bild av 'alternativa' är att de inte är jätteintresserade av keramiktomtar”. Att hon själv är synthare märks, då flera av synthestetikens signum återfinns i Jhax. I mikrosamhället i T-banemonterns ena hörn kan man se kretskort insprängda i vad som liknar någon slags hybrid mellan maskin, farkost och stad, som om universumet i Blade Runner hade kondenserats och ställts ut på några få kvadratmeter.

Förutom lysdioder som ögon har varelserna syntethår. Avsikten är att håret ska bidra till att figurerna blir lite mjukare och verkligare, som en kontrast till de hårda materialen i glas och keramik. Tittar man riktigt noga kan man i installationen även se cyberlox – syntetslangar som vanligtvis syns fastsatta i håret på synthare och cyberpunkare. Till och med namnen på arterna i Jhax är ”synthiga” då de alla innehåller bokstäverna x, y eller z. Janina berättar att många DJ:s inom 1980- och 1990-talets synthscen hade liknande, dataterminologiska alias. Musikaliskt tycker hon att synthgenren innehar sinnesstämningar som ”sträcker sig från dansant glädje till en sorgsamhet och ibland ett distanserande, en avvaktan”, som hon vill spegla och framhäva i sina egna verk.

Att Janina Nilsson tänker utanför boxen är uppenbart. Hennes universum berör och energin från Jhax kommer säkerligen att försätta många konstbesökare i drömtillstånd, synthare eller ej. Det är nämligen inte svårt att försvinna i tanken med Surruz, Kiwix och Fiix som sällskap.

Fotnot: klicka här för att läsa Janinas kandidatuppsats eller besök www.janinanilsson.com för mer info.

[mathildaravenclaw]

180625 Hej! Okej nu ska jag vara ärlig, har haft problem med tumblr för att den har inte velat uppdatera min mail så man har inte kunnat läsa mina inlägg, vilket nog är bra för jag har inte skrivit. Mycket som har hänt. Har "semester" från jobb och simningen så försöker åter igen hålla igång mig själv på dagarna, vilket går så där. Mamma har hjälpt mig genom att hitta på saker. Vi var på Bakken med Emil och Jenny samt barnen på nationaldagen. Det var så kul, fick verkligen gå "bananas" då! Åkte nästan allt! Till och med Saga vågade på sig lite läskigare karuseller. Har även blivit beviljad en rehab resa till Montenegro i September. Ska vara där i 1 månad. Är bara så där super nervös och min separationsångest har redan börjat kicka in! Har sen jag flyttade hem knappt varit ifrån min familj, i alla fall inte längre än en helg. Har spenderat flera timmar med att prata med Jenny och Lea om min ångest att åka och dem ger mig mod och hopp varje gång vi pratar om att allt kommer gå bra. Mamma med. Det jobbigaste är nog att flyga, sist jag flög själv så fick vi nödlanda för en man fick en överdos och det var nog det läskigaste jag varit med om. Sen är det det dära med tåg...hatar tåg. Att träffa nya människor har blivit lättare och jag vågar mer efter jag gick i terapi för jag lärde mig där att: jag är jag, jag är Mathilda som är en hoppetossa som säger fel saker ibland vid fel tillfälle. Och de folk som inte kan acceptera och förstå mig har inte i mitt liv att göra. Sen har jag och Lea vårt stora kalas, det planeras och görs inbjudningar. Där är det jobbigt att fullfölja mina uppgifter men tar ett djupt andetag och går det fel så kan man ju faktiskt be om hjälp? Aja nu har jag i alla fall skrivit. So see you later! Xx M

#dagbok

[henrybronett]

--- blå ögon halvslutna som kattens svag doft av kanel vanilj och varma äpplen ljudet från sked renslickad mot tallrik av vitt porslin hennes händer som de dansade med linneservetten som hon fick den att falla isär som spröd millefeuille som hon tryckte den mot sin mun som lämnade ett avtryck i rött och hennes blå ögon halvslutna som kattens betraktade honom över bordet och han gömde sig med blicken i kniven som speglade blommor i vas 'Asteraceae' kanske? tänkte han tog ett andetag och mötte åter hennes blå ögon som kattens halvslutna hungriga på mer och han svor att han hörde henne spinna. - hb ©2017. #olympus #olympussverige #poesi #svenskadikter #dikt #ord #läsa #saga #poetry #katt #katter #blå #läppar #passion #hunger #svenska #kniv #sverige #stockholm #blommor #blomma #gerbera #kärlek (på/i Gärdet, Hundarnas Paradis.)

#katt #stockholm #katter #olympus #dikt #ord #kärlek #blomma #svenskadikter #saga #hunger #poetry #olympussverige #blå #kniv #läsa #poesi #gerbera #passion #blommor #sverige #läppar #svenska

[robbialy]

From • @petterwallenberg Det är trist att behöva meddela att mitt projekt @blanddrakarochdragqueens blivit utsatt för nynazistiska attentat på två platser. I lördags morse upptäckte bibliotekarierna i Nykvarn att hela lokalen spärrats av med avspärrningstejp. Samma sak hände i Täby dagen därpå. Nordiska Motståndsrörelsen har tagit på sig attackerna genom att lämna ett plakat på biblioteksdörren, där de bl.a skriver: ”Små barn ska inte ha något att göra med sexuellt avvikande personer” och ”alla barn har rätt till en sund uppväxt utan kulturmarxistisk propaganda tänkt att få dem att ifrågasätta det mest naturliga som finns, nämligen deras egna kroppar.” Det var såklart chockerande för vår dragartist Tant-Henrik som blev på plats i Nykvarn informerats om att polisen larmats. Han fick valet att ställa in sagostunden men kände att det nu var ännu viktigare att genomföra den, vilket han även gjorde. ”Barnen hade ju sett fram mot det här, så att ställa in var aldrig ett alternativ. Om vi hade gett vika så hade vi ju gett dem segern. Nu fick vi segern” säger Tant-Henrik. Även vår dragartist Inga Tvivel genomförde sin planerade sagostund i Täby, under diskret polisövervakning. Han menar att det viktigaste var att inte skrämma barnen som kommit för att lyssna till sagor. ”Barnen visste inte om vad som hade hänt, och sagostunden förflöt som vanligt. Men jag tryckte ännu mer på vikten av att vara snäll mot andra, att ta hand om varandra och låta alla vara med. Det känns viktigare än någonsin, faktiskt!” De som utför de här attentaten har aldrig varit på våra sagostunder, utan verkar ha fördomar om vad projektet handlar om. Det här projektet handlar inte om att indoktrinera barn eller skriva någon på näsan om genus. Barn är smartare än så. Det handlar om att läsa sagor på ett nytt sätt, att ta glamouren från dragshowen in i sagornas värld. För vissa barn är det stärkande att se att det finns olika sätt att vara på, men för andra är det bara underhållning. Barn fattar grejen. Men vi fortsätter att stå upp för frihet, en glittrande saga åt gången! https://www.instagram.com/p/CGiJPC0JiR6OWaR6gXhsx88YPwdr3G0nTnZS6I0/?igshid=e1y0bc9qk8ov

[fredrikmattsson]

(via https://open.spotify.com/playlist/3vx9IEaNS4uvV7UEGsOfhA?si=2pohK1YnQPSNIV2P3cimsQ)

Gratis saga, om du vill hjälpa till med kritik?

Om du har svårt att komma på egna #sagor, som jag har när jag ska få min 8-åring att vilja bada, så kan dessa fungera. Vem kan säga nej till ett skumbad med en pappa som först dikta ihop en egen saga och sen få höra en riktig saga på det? :)

På tal om saga så har vi skrivit en egen saga, med bilder och allt. Vi har hjälpts åt i programmet #Scrivener till Mac och den kan nu läsas i #iPad, iPhone, PC, Mac eller i bokläsare som #Kindle. Vi håller på att måla fler illustrationer - storasyster hjälper till och även kompisar - innan vi skickar ut den till försäljning.

Vi kommer ha en #grupp på 20-30 personer som får läsa den gratis innan vi släpper den på Book Store, vill du ha boken skickad till dig #gratis är det bara att skriva en kommentar här eller skicka ett PM så sänder vi över den när vi fått in de sista bilderna. Det finns redan idag en färdig version, så den senaste skickas även om kanske en bild förändras.

Du som är med i gruppen får kritisera och kommentera så mycket du orkar, så får vi lite grepp om hur den ska skrivas om eller om något behöver vara tydligare.

Sagan om katten och häxan heter den. =)

Sen ska den översättas till engelska och kinesiska också, får se hur det går. =) Är du duktig på något annat språk än svenska så är vi väldigt intresserade att få sagan översatt sen.

#saga #häxan #bok #skriva #skrivande #8åring #spotify #gratis #ebook

[mi1kmedia]

Genvägar till Hemma Tandblekning som bara ett fåtal vet om

Innan du utför det här vara tvungen fast än denna behandling vara grön utav en legitimerad tandläkare eller tandhygienist. Om du befinner sig nervös för att fördärva tänderna och vill inte bleka dom, odla kan du förgott promenera till din tandläkare för ett professionell tandblekning service. När ni skall bleka tänderna hemma tillsammans skena används någon 10-16 procent karbamidperoxid som omvandlas mot fem procent väteperoxid. Blekning strips revolutionerat branschen förut 10 år efteråt, vetenskapsman räknat ut hurdan att impregnera väteperoxid gällande någon polyetenremsa som användaren platser på sekunden kungen tänderna. Vissa recept visar att karl kan röra om bikarbonat alternativt bakpulver med väteperoxid och diväteoxid. Låt oss för den skull jämföra tandblekning med bakpulver jämte riktiga kommersiella produkter. De blekning produkter såsom finns gällande marknaden är befästa, ändock resultaten vem vet inte befinner sig långsiktigt. Majoriteten av all tandläkare runt försåvitt inom Sverige erbjuder tandblekning, skada icke till vilken pris som helst. Vilket slags tandblekningsmedel som matchar hygglig dej och dina garnityr, bör en tandläkare jämt plocka rang åt.

De oönskade detaljerna i Bleka Tänderna Hemma Recept som de flesta inte känner till

De är de vanligaste orsakerna till missfärgade tänder, och ett stort skäl till att det nu finns såpass otaliga aktörer att välja mellan. Man sparar icke stora pengar, det befinner sig ej såsom med sms-kredit därborta det finns flera tusenlappar att lagra. Dessa skulle herre behöva använda i åtskilliga timmar åt gången för påtaglig blekningseffekt. Behandlingen tar 2 timmar samt resultaten befinner sig synliga ofta omgående. Efter behandlingen villig 120 minuter kommer du åtnjuta ett explicit utfall tillsammans märkbart renare och vitare garnityr. Färdigt utfall vanligtvis efter 4-8 dagar. Därför att begå vitare resultat segsliten bör du greppa diet i 7 dagar efter proffs kur. Om du bara använder dig bruten blekningsgel tar det åtskilligt längre tidrymd att klara det konklusion ni önskar dej, ännu ifall du använder gelén med någon accelerator som laser. Gum åkomma, som i sin runda kan medföra allvarliga hälsoproblem som hjärtsjukdomar, slaganfall och sockersjuka. Medan facket hjälper åt att avstyra syre från att smita, det finns andra valmöjlighet såsom kan resultera i verkningsfull blekning utan mjukvävnadsirritation samt ont. Over-the-counter facket samt geler äger existerar längst.

8 Överraskande effektiva sätt att Tandblekning Bäst I Test Expressen

Känd såsom en ”koka och bita” ordna, kräver de att du värma någon bricka, lassa saken där med gel och insätta saken där bildade facket i munnen. Bortom systemet vitare -blekning gel läggs kungen tänderna såsom därefter utsätts pro lyse Beyond lampa. Beyond Whitening tar upp åt 45 minuter (gelen kvar villig tänderna i 10-15 minuter samt än förfarandet upprepas två gånger, försåvitt det inte finns ett behov från längre tillvägagångssätt) Overlay Whitening tar 2-3 tandvård visit och ännu förfarandet utförs systematiskt hemma under 2-4 veckor, åt 30 till 60 minuter. Svälj inte gelen samt begagnad icke produkten försåvitt ni är gravid, ammar alternativt om du är under 18 år. Ivan Valencia - ECO-Beauty Consultant såsom verkat stäv världsledande hudvårdsmärken i ungefär 20 år och genast bara för saken där ”gröna” marknaden. Det ställer stora anspråk på de såsom tillhandahåller produkterna gällande marknaden att slå sig ner in i reglerna stäv produkterna samt förvissa sig ifall att produkterna uppfyller kraven - krav som icke ständigt efterlevs och såsom numera äger massor gråzoner genom websidor som importerar produkter av länder utstött EU. Kosmetiska produkter omfattas av ett regelverk såsom medför att produkter får sättas kungen marknaden utan förhandsgranskning.

Att bleka tänderna hemma anses vanligtvis finnas till ett pålitlig tillämpning, men ni bör hela tiden vara noga med att studera instruktionerna du får tillsammans märklig tänder vitare alster framför användning. Den äldre patienten, emellertid, är det desto svårare är det att bleka tänderna i ofta rara kollapsa omöjligt. Skillnaden är mycket att priset befinner sig väldigt ljudlig på tandblekning hos tandläkaren samt kan kosta flertal tusenlappar i vissa vurpa och då innefatta det att följa i retur mer ännu ett passage samt! I somliga stänk är det bättre att handla åtskilliga blekningar under en kalender år ännu att hava en sluta reslig bleksession. Det beror bland övrigt villig tandens grundfärg och emaljens sammansättning och somliga garnityr befinner sig mer lättpåverkade ännu andra. Vi hjälper dej tillsammans akut tandvård, implantat, avpassning och estetisk tandvård samt rikligt annat. Har du noll saga kan du selektera emellan att läsa på i någon itu dom bästa reseböckerna, eller rus gällande fantasin tillsammans två fantasyböcker.

Se upp Tandblekning Hemma Recension Scam

Men ty denna procedur icke innebära en slutet system, det finns inte ett skvatt fason att stävja blekning syren av att förstöra, vilket innebära att ni kan vänta sig dej att se utslag inom två månader. Om ni befinner sig vårdtagare samt kompatibel, kommer du att se utfall i några veckor. Båda metoderna befinner sig effektiva och ger likvärdiga utslag. Samtidigt åstadkommer detta kan tillhandahålla dej lugn det kan också produkt troligt kostsam pundare kungen hantering, och någon pusselbit människor väljer lya whitening kit därför att dom befinner sig mer praktiskt. Försök samt tandtråd ehuru du kan, i och med det befinner sig ganska att det finns områden i tänderna som din pensel fullt spartanskt ej kommer att nå. Om ni icke är nöjd, så kan ni jämt skicka retur din beställning samt få samtliga pengar retur. Blekningen kan till och från tarva upprepas postumt något år, rådgör med din tandläkare/tandhygienist. ”Man kan också kalla mej hudvårdsjunkie tillsammans rädsla pro rynkor. Professionella blekning förfaranden skänker dom mest effektiva konklusion, särskilt när följs opp bruten ett at-home styrande därför att stabilisera blekning (antaga, gäll frekvens, ledsen intensitet).

[sagahlna]

Ska man...starta en blogg...eller återuppstarta kanske? Det finns ju verkligen grejer skrivet här sedan innan. Typ ett inlägg per tidsperiod i mitt liv. Kanske ett blogginlägg i veckan...ja varför inte. Okej det blir. Det känns lite mysigt otidsenligt också med blogg såhär i poddarnas tid. 

Men vad ska bloggen handla om då..vet inte. Kanske skrivande och böcker. 

Sagas bokblogg

oj vad spännande 

SKOJA 

det blir nog inte en renodlad bokblogg men...en del kommer det nog handla om mitt mesta intresse LitterataaaAuR som Lorentz hade uttalat det. 

Okej jag vet! Ska skriva om Rachel Cusk, läser hennes bok Outlines just nu. Jag tycker om den men inte lika mycket som alla andra känns det som! Ville inte läsa först pga så himla trendig författare. Sedan tog nyfikenheten över.

En sak jag har tänkt på är: jag vet inte vad som är värst. Killar som låtsas som att kvinnliga författare inte finns som bara hm- Rachel Cusk? Nej tjejbok tror jag ska nog gå å läsa lite Herman hesse/Knausgård/Stig Dagerman istället ciao (inget ont om dem- älskar alla tre)...eller killar som är lite för fascinerade av kvinnliga författare. 

Var på bokmässan när den var och hängde runt med två bekanta killar mellan tjugofem och trettio. Det var trevligt. Gemytligt. Vi var bakfulla och som alltid på bakfyllan mådde jag skit. Kände skam omöjlig att härleda. Jag hade inte tabbat mig men hela existensen kändes som ändå som en tabbe. I alla fall de är trevliga killar men tyvärr är det svårt för mig att känna att jag är mig själv/en rimlig person med Äldre Killar jag känner mig underlägsen. 

Jag tänker bara på hur jag ser ut när jag står på ett visst sätt och hur jag ska få dem att fatta att jag är SMART och inte bara en liten gullig köttbit. Men också hur jag ska få dem att förstå att...jag är en underbar ung kvinna. Suck det könsliga språket behärskar jag INTE. 

Eftersom jag inte e kvinna utan neutrum som Molly Sandén sa. 

Man skulle va hora madonna smart å korkad på samma gång som Annika Norlin formulerade det. 

I alla fall. De båda enades om att Rachel Cusk är så fascinerade. De älskade henne. En av dem sa rakt ut jag älskar Rachel Cusk. Sedan kommer det fram att han inte ens har läst Rachel Cusk. 

Jag frågar men hur kan du veta att du älskar henne då 

Han svarar för att hon är snygg 

Den andra säger 

ja man vill omslutas av henne

här gick jag och kräktes 

Nej men jag känner bara var blev du av ljuva me too-höst 2017 när killar inte vågade säga sådana här saker? Hur ska man PALLA vara kvinnlig författare eller kvinna övh när det finns en risk att halvkassa litteraturvetare “i svängen” kommer säga att de gillar en för att man är snygg. Det som skevar är typ den indirekta implikationen att det gått bra för Rachel Cusk för att hon är snygg...tur man är en fulis så inte det kommer hända. skoja är väl söt men liksom inte Rachel Cusk-snygg. 

kan vi radera kön eller 

nej men jag är så trött på prefixet kvinna, att man kommer bli sedd som kvinnlig författare och inte allmänmänsklig (om man nu blir utgiven någon gång hahah..panik) okej sparkar väl in tiotusen öppna dörrar nu men det ska vara HÖGT I TAK på min blogg 2.0 jag ska inte känna ett hävdelsebehov för det gör jag i ALLA ANDRA aspekter av mitt liv. ska förkasta interpunktion och nya spaningar orka vara ny jag säger bara 

du sökte en blomma å fann en frktn

jag e en skål för alla glupsk fiska r

jag e jag e 

sage over and out nu 

Nästa inlägg blir nog om oktoberbarn av Linda Boström Knaus. Den bästa bok jag läst år 2019! herregud karl ove got nothing on her. och då ÄLSKAR jag ändå Karl Ove. 

[sagalaserbocker]

most people are somewhere in between.

Jag har läst en hel del på sistone. Mest av allt böcker om valpar (pga valpen) och böcker om tidigmodernt boktryckeri (pga skolan) och så Vågorna såklart, för andra gången (pga kär i Woolf). 

Först några ord om den sistnämnda. Vågorna. Jag läste om den på svenska direkt efter att jag läst den engelska versionen. Blev inte lika golvad av språket (som verkligen är svårt att göra rättvisa i översättning) men kände att jag förstod mer, greppade saker som jag först hade missat och kunde knyta ihop trådarna till ett tightare nät, om man nu ska använda någon slags metafor. Den här boken är. ett. mästerverk. Jag har på allvar lust att sätta mig för tredje gången och läsa om den på engelska, igen. För att få återuppleva alla detaljerna. Bernard som tappar sin biljett och står på perrongen och vinkar. Vattendroppen som innehåller ett helt konkavt hus. Neville som väntar på Percival på restaurangen, varje gång någon kommer tittar han upp, och så är det inte Percival, och hur Percival för handen till nacken och Rhoda med sina blomblad i skålen och ÅHHHHH. Små små oskyldiga meningar, nästan som minnesbilder, som etsar sig fast. 

I looov u virginia.

Okej, nu går vi vidare.

Patrick Ness. 

Hej, igen, gamla vän. Jag älskade din Chaos Walking-trilogi när jag var ungefär högstadiegammal, men har sedan dess inte läst någonting mer av dig, förrän nu. Förlåt. Det var dumt. Och jag är glad att jag äntligen öppnade din vackra A monster calls, för den är fantastisk. Den är pissigt sorglig, men fick mig att känna glädje. Är det konstigt? Kanske. I vilket fall som är jag fett jäkla glad över att det finns så mycket BRA SKIT för unga att läsa. Det finns massor av människor som behöver den här boken. Jag tror att jag behövde den lite grann. Jag hoppas att jag kommer att få läsa någonting mer av dig snart. Hälsa förresten den där Jim Kay att illustrationerna är helt otroliga. 

Vänligen

din Saga

***

Titel / A Monster Calls

Författare / Patrick Ness (Idea: Siobhan Dowd. Illustrationer: Jim Kay). 

Förlag / Walker Books

År / 2011

Sidor / 214

Språk / Engelska

[mariawalsater-blog]

Så fin recension av min förstfödda, av en läsare som vanligtvis inte väljer böcker ur fantasy-genren. Det gör det bara ännu mer speciellt att få så positiva ord. Stort tack, @jezzysbokvarld 😍 ・・・ #Repost @jezzysbokvarld (@get_repost) ・・・ 𝓐𝓿𝓲𝓮𝓷 av @maria_walsater Doressea är en kontinent omgiven av hav i alla dess riktningar och Dorien och Elysien är riken på (i?) denna kontinent, riken som legat i krig med varandra längre än någon kan minnas. Isondra bor i Cent, Doriens huvudstad, men hennes desperata jakt på hjälp åt hennes sjuka bror driver henne in i Elysien. På hennes resa suddas gränserna mellan vän och fiende ut i samma rasande takt som hemligheterna bubblar upp till ytan.... Jag är ingen storkonsument av fantasy och har väl helt ärligt varit lite ointresserad av ”sånt hittepå” tidigare men jag inser också att det finns pärlor inom denna genre. Avien är en sådan. Jag tycker om karaktärerna och älskar miljöbeskrivningarna. Jag vill flytta till Elysien! Ser framför mig alvriket i Sagan om ringen och även språket påminner om alviskan. Som i en saga och jag gillar sagor! 💕 Vem skulle inte vilja bo i ett stort magiskt träd till exempel? Fantastiskt! Det är spänning, mystik, magi och kärlek. Och det är alldeles underbart att förlora sig bort i denna värld. 💕 Betyg ⭐️⭐️⭐️⭐️/5 Tack @maria_walsater för att jag fick möjlighet att läsa din fina bok! Ser fram emot del två. Och förlåt för att det tagit så lång tid för mig med recension och läsning. 🙈 #avien #mariawälsäter #ebesförlag #recensionsex #bokutmaningen2019 #20 #läsutmaning2019 #enbokskrivenavendebutant #feelgoodfredagsläsutmaning2019 #enförstabokienserieduintetidigareläst #sofiaochjessicasläsutmaning2019 #enbokiengenreduintebrukarläsa https://www.instagram.com/p/B0x740Yiw4v/?igshid=1kg5v0qnygasn

#repost #avien #mariawälsäter #ebesförlag #recensionsex #bokutmaningen2019 #20 #läsutmaning2019 #enbokskrivenavendebutant #feelgoodfredagsläsutmaning2019 #enförstabokienserieduintetidigareläst #sofiaochjessicasläsutmaning2019 #enbokiengenreduintebrukarläsa