#Kristendom

[gubbanarkist]

På Runö i Nordsvästra Estland fanns det i hundratals år en svenskspråkig befolkning, av vilka enbart ett litet fåtal finns kvar, de allra älsta som lever i landsflykt från Stalinistisk nationalitetspolitik. Ön talade en otroligt gammalmodig dialekt av svenska som var mycket mer lik det språk som Gustav Vasas Bibel skrevs på än kontämporär rikssvenska vid 1900-talets mitt, vilket hörs tydligt i den här sången. Arvid Björk var en av den sista generationen av Estlandssvenskar, och han spelades in sjungande en psalm, Hela världen klagar sig, som publicerades för första och sista gången i 1695 års psalmbok för svenska kyrkan, och han sjunger den på det gamla viset att sjunga helig musik, innan orgeln kom att dominera helt i Luterska kyrkor. Otroligt vacker. Texten har publicerats i annoterad form i Den gamla Psalmboken av Svenska Akademin - Arvid sjunger den tredje versen:

Våre vänner falla ifrå, Oss en spegel varda : Samma väg vi måste gå, Smaka döden hårda : Ho är fattig, ho är rik? Vi äre fast var annan lik ; Lät oss därom vårda. Kyrie Eleison, Kriste Eleison. Vi tänker man ej där uppå, Mitt i döden vi här stå ? Kyrie Eleison

#svenska psalmer #kristendom

[k-i-l-l-e-r-b-e-e-6-9]

𝔎𝔯𝔦𝔰𝔱𝔢𝔫𝔡𝔬𝔪 - 𝔖𝔥𝔬𝔯𝔱 𝔏𝔦𝔣𝔢

#Kristendom #Awakening the Chaos #Short Life #Release date: #October 24th #2005 #Full-length #Genre: #Death/Thrash Metal #France

[fredrikmattsson]

Jag fick just veta att på armeniska heter gud Allah. Jesus pratade arameiska. Sa alltså ordet.

Det är alltså samma gud men olika sätt att tillbe?

#Gud #Allah #kristendom #islam #arameiska #Jesus

[forislynx]

I tusen år levde många bygder med helgedom och kristen ortodoxi sida vid sida. Fromma helbrägdagörare verkade jämsides med gamla kloka gubbar och gummor: helbrägdagörarna botade, men gubbarna och gummorna läste över det onda (eller satte det onda på någon).

Edvard Radzinskij, Rasputin - Rysslands svarte eminens

#edvard radzinskij #rasputin rysslands svarte eminens #biografier #kristendom #hednisk religion #kloka gubbar och gummor #folktro

[dkavisen]

En ulykke sag fra Fredericia

En ulykke sag fra Fredericia

I 1726 oplevede fredericianerne en voldsom straf som resultat af en ulykkelig sag. Straffen blev afsagt og udført mod to unge mennesker; en jødisk mand og en kristen pige, der havde fået et barn sammen uden for ægteskab, og det var ulovligt på denne tid. Derfor skulle de straffes. I 1700-tallet var Fredericia en meget særlig by i det danske kongerige. Som et forsøg på at få den meget unge by til…

View On WordPress

#Abraham Moses Cohn #Catharina Hansdatter #Fredericia #Fredericia Vold #Fredericias historie #Grundloven #Kristendom #Religion #Sct. Michaelis Kirke

[henriette-anaondk]

Ogham eller Runer?

-Så er der nyt fra anaon.dk :)

Hvad er det, der er så spændende ved det keltiske Ogham alfabet, når vi har vores egne nordiske runer? At kaste runer er en gammel måde at spå på, for hver Rune har en betydning, som kan tolkes i forhold til det spørgsmål der stilles. Ogham alfabetet er lidt anderledes, for hvert bogstav er tilknyttet et træ, og hvert træ har et magisk budskab, som kan hjælpe dig videre på din vej. I disse…

View On WordPress

#asatro #Bøger #blogger #fantasy #Forfatter #healing #Kristendom #meditation #Natur #Naturbevidsthed #Ogham #Paganisme #roman #Runer #Selvudvikling #spiritualitet

[inkadinkabinka]

bilder från ett berg med temat ”norsk kristendom”. två kors och massa norska bibelcitat på samma berg. i spanien. #weirdcore #nofilter #jesus #blessed

[debussyandbooks]

pink stack tag

ty @gushuwa and @itsmodernlitfam for tagging 💞 it's been a minute but i haven't been home with access to my bookshelf lmao so i'll procede with this now 🥺

i don't own many pink books but some pink or pink-ish i own would be (bottom to top)

summer and the city by candace bushnell (i read this when i was like 11 and this is not at all a genre i enjoy today)

blod rödare än rött by arkan asaad (am yet to read; i don't think this book is available in other languages?)

amineh - inte större än en kalasjnikov by amineh kakabaveh (swedish member of parliament who has a background in komala, was an interesting read)

kristendom by christer hedin (really good book on christianity)

a refined explanation of the sanusi creed by sa'īd foudah (commentary on an ash'arī work of islamic theology)

the Qur'ān (in other words a pink mushaf) 💗

i don't know who to tag who hasn't done this tag before 🥺🥺 legit dm me and i'll tag u here lmao OR just take the freedom to carry the tag out anyway 😌

#debussyandbooks #bookblr #books #books & libraries #book photography #pink stack #tags

[solkatts-svenska]

Today’s random Swedish vocab (17)

sammanbrott (ett) — breakdown, collapse (ett mentalt sammanbrott)

att fly (-, från, till) — to flee (de letar sätt att fly den ångest som val ger upphov till)

att bejaka — consent to, agree with

att förkasta — to reject

äkta — genuine, true (enligt honom, äkta kristendom är alltid obekväm)

smärtsam — painful

salig — blessed

i strävan efter (substantiv/att+verb) — striving for, in search of

över huvud taget — att all, on the whole, in the first place (Innan man över huvud taget påbörjar ett arbete är det förståndigt att först beräkna kostnaden)

den gången — back then, at that time

tänk om — what if

så mycket som — as much as

#vokabulär #random swedish vocab #swedish vocab #swedish #svenska #swedish langblr #learning swedish

[michaelalarsson]

Antikropp handlar om allt det där som bygger upp en människa, och det som bryter ner henne. En kvinnas kropp som aldrig är historielös, utan där varje del utgör hennes liv. Det här är en historia om hur processerna alienation, objektifiering och exploatering samverkar i systemen patriarkat, kristendom och kapitalism. En historia om klass och marknad. Om klyvningen av kvinnor; separationen mellan privat och offentlig sfär. En bok om kropp, estetik och motstånd.

• Text och form: Michaela Larsson

• Omfattning: 216 sidor

• Tryck: Holmbergs

• Utgivningsår: 2019

• Antal tryckta: 550 ex

Överskotten från upplagorna donerades till Malmö Kvinnojour och Asylgruppen i Malmö.

[cawamedia]

Samarkand - Sagostaden 2

S:t Daniyars (Daniel) mausoleum är en unik begravningsplats för helgonet, vördad i tre världsreligioner samtidigt: judendom, islam och kristendom. Det ligger på den höga kullen Afrosiab, som ligger i utkanten av Samarkand nära Siabflodens kust. Muslimer kallar honom profeten Khodja Daniyar, judar kallar honom profeten Daniel, och i kristendomen är han känd som profeten Daniel. I den judiska…

View On WordPress

[k-i-l-l-e-r-b-e-e-6-9]

𝔎𝔯𝔦𝔰𝔱𝔢𝔫𝔡𝔬𝔪 - 𝔑𝔢𝔠𝔯𝔬𝔡𝔢𝔪𝔢𝔫𝔠𝔢

#Kristendom #Awakening the Chaos #Necrodemence #Release date: #October 24th #2005 #Full-length #Genre: #Death/Thrash Metal #France

[fredrikmattsson]

Bränn den här texten om du misstycker, det är helt ok.

Vi har yttrandefrihet i det här landet, det finns ingen lag mot att "häda" Gud eller religion. Du får säga vad du vill om min Gud och motsatt får jag säga vad jag vill om din. Det kan kännas för jävligt men det finns en god sak med det.

Rasmus Paludan från Danmark som åker runt och bränner Koranen är kanske inte som den mest fredliga varianten, eller heller kanske inte ett klokt sätt? men det är precis det som är poängen. Vi ska kunna lyssna på det vi inte håller med om utan att bränna bilar eller slå sönder saker, eller attackera människor.

Om inte reaktionen blivit så överdriven för det han gör, så hade inte alla nyheter i Sverige just nu handlat om koranbränning. Våldet skapar ännu mer uppmärksamhet för det han säger. skulle man protesterat i ord istället för våld hade det aldrig blivit så här stort, Hans budskap hade inte blivit så stort.

I det här landet ska man få tycka och tänka vad man vill och yttra det fritt, och när vi alla kan göra det utan att riskera våldsamma upplopp eller ens våld så har vi alla en mycket trevligare plats att bo på. Ord är ändå bara ord, om en organiserad religion som är så mäktig som islam inte kan ta lite kritik så ser det inte bra ut för religionen själv.

idén är att om någonting är sant så förlorar inte sanningen på att den blir kritiserad, snarare blir det mer sant av kritik. Och kritiken kommer att bekräfta sanningen till slut, det är det som gör att yttrandefriheten får samhället att utvecklas eftersom landet får veta när de gör saker fel, och Kan förhoppningsvis sluta göra fel. I ett land utan yttrandefrihet håller alla med om tokerier, för att makt/regim/media säger så. Men eftersom det aldrig kommer någon kritik så utvecklas inte vettiga idéer eller tankar, men ovettiga tankar får

fortsätta år efter år. Med risk för att yttrande är för farligt.

yttrandefriheten är viktig, kanske det viktigaste vi har eftersom framsteg baseras på att vi kan prata utan att riskera våld.

vi hade en kyrka i Europa som stoppade framsteg i flera hundra år, stora tänkare fick kryptiskt skriva sanningar om vetenskap för att inte förarga kyrkan. Hade vi fortsatt med den metoden hade jorden fortfarande varit platt och i centrum av universum. Miljoner vetenskapliga framsteg hade stannat vid tystnad.

De flesta muslimer jag har pratat med i mitt liv har hållit med om att det finns vissa saker som kan vara värt att kritisera kring islam, till exempel kopplingen mellan stat och religion i många länder. Där du döms inte för att lagen säger så utan för att nån tolkar gamla texter och godtyckligt kan döma dig för "andliga felsteg".

Det är så klart väldigt otryggt för väldigt många, när regeringen bygger sin politik inte bara på att folk ska få det bättre utan också på gamla texter och hur man ska tro för att vara en bra person. De som inte tror får det svårare för just brist på tro, för sina tankar, inte för att de gör något fel i lagens mening.

Det är många som tycker att det här är tveksamt och man borde få kritisera den saken, får man kritisera om man åker till Iran? Såklart inte. Man blir nog snarare dömd direkt.

Skulle Iran som land och befolkningen må bättre av att de fick kritisera den saken och kanske därmed fick en tydligare lag och ett tryggare liv? Ja, antagligen skulle många må mycket bättre av att inte kunna dömas godtyckligt och få tycka vad de ville. Eller de tycker redan nu, alla tycker saker, men de skulle aldrig erkänna det då det riskerar för mycket.

Det är hemskt att det är upplopp och det är jobbigt med konflikter, men vi måste alla kunna ta kritik. Ord är bara ord men våld är något helt annat. Det borde inte sammanblandas. Varför ska vissa trosåskådningar vara så känsliga att man känner att man måste slåss för att tysta andra?

Kristendomen har gjort samma sak och det var en mörk tid när religiös makt fick bestämma, det vet vi.

Bara så nära som min gammelmormor berättade hur präster gick på stan med träkäppar och kunde när de ville smälla till dig (framförallt om du var kvinna, precis som nu i religiöst styrda länder) för att du hade fel kläder eller för att du "betedde" dig fel.

Det blev inte sämre av att vi kritiserade att stat och kyrka satt ihop utan det blev bättre. Kristendomen dog knappast för det, de som tror tror lika mycket. Man kan inte kritisera att någon tror men man kan kritisera organiserad religion och Dess utövare, speciellt om de blandar stat och religion, eller utövar makt.

Jag har jobbat med muslimer och fortfarande inte träffat en enda som säger att religion och stat ska gå hand i hand, de flesta har flytt länder som har blandat på så vis för att de sett nackdelarna med blandningen. Att då komma hit och inte kunna ta att vissa delar kritiseras, kan jag egentligen inte förstå.

Med tanke världens alla konflikter och dåd de senaste åren så är det dessutom så att folk blir rädda, något man också kan förstå. Då är det kanske inte det bästa att svar på kritik med våld när det är just våldskoppling som anklagas?

Om jag är kristen och någon kritiserar min religion så tror jag inte mindre på min gud för det. Kanske blir jag upprörd för kritik alltid är jobbigt men det är jobbigare med våld och upplopp. Låt ord vara ord och stanna vid ord. En dag ser du något som är värt att kritisera, den dagen önskar du att du får säga den saken, för tänk om du har rätt? Tänk om samhället missar hur rätt du har för att du tystas? Vi kan inte riskera att du inte får säga din sak och att vi andra fortsätter göra fel. Det kostar för mycket att göra fel, lidande och pengar.

Hur människor äter kritiseras, hur människor lever kritiseras, hur människor jobbar kritiseras, hur företag drivs kritiseras, hur politiken ska dela pengar kritiseras, olika religioner kritiseras hela tiden för att vi inte förstår varandra eller för att vi ser bekymmer med hur organiserad religion utövas eller hur de använder sin makt. Alla organisationer och alla sätt att tänka kritiseras hela tiden, för att det är en bra sak om man kan lägga bort sin personliga ledsamhet över kritiken.

När det kommer till ett samhälle så är det mycket viktigare att kunna prata om saker än om man får privat kritik. Stora pengar flödar att olika håll och bidrag ges till det ena och det andra, politiken och kulturen tycker massa saker om hur man får och inte får beteer sig och hur olika religioner ska särbehandlas gentemot varandra. Får vi då inte ens prata om det vi tycker det är dåligt, då är vi alla farligt ute. Jag kan avstå att kritisera någon privat för det är inte lika viktigt, men ett samhälle som både du och jag ska bo i och våra barn och barnbarn växa upp i är mycket viktigare på alla vis, där är kritiken en grund för att få fram minsta nyans av perspektiv. På gott och ont. Men på sikt mer gott än om du tystas och sen dina barn tystas, för maktens skull.

Jag har inga bekymmer med tro och jag har inga bekymmer med islam, förutom farhågan med stat och religionsammanblandningen. Och men tänk att vi om 100 år får uppleva en organisation eller en regering som verkligen gör något förbaskat dåligt för landet, dina barn eller barnbarn står då i en situation det är de tvingas vara tysta för att vi lärt dom att yttrandefrihet inte värt att försvara. Det är en dag då vi alla förlorar och då är lidandet för svårt att stoppa.

Allt det jobbiga med att få kritik är värt det om man tänker att det handlar om samhället och inte om min personliga tro eller min personliga åsikt. Det är möjligheten för alla nu och om 100 år, att få tycka och tänka fritt och säga den saken.

Att folk tänker högt är inte problemet, att folk inte vågar tänka högt är problemet, och kommer alltid vara. Det är jag övertygad om och borde få säga på torg och platser i hela landet. Har jag fel så stärks bara motsatsen till det jag säger, och det skulle tysta mig mycket effektivare än våld.

Kritisera mig gärna, bränn den här texten om du misstycker. Det är ok för mig. Dela eller bränn. ☺️

#koranbränning #islam #muslim #kristendom #yttrandefrihet #Sverige #politik #åsiktsfrihet #upplopp

[forislynx]

För en storsint psykologi. En människa är mera behjälpt av att få en fördelaktig bild av sig själv än av att ständigt konfronteras med sina fel och brister. Var och en försöker normalt att likna den bästa bilden av sig själv. Kan gälla även för pedagogik, historia, filosofi, politik. Till exempel är vi resultatet av tjugo århundradens kristna bilder. I 2000 år har människan fått sig förevisad en förödmjukande bild av sig själv. Resultatet är därefter. Eller åtminstone: vem kan säga vad vi skulle ha varit om det antika, sköna människoidealet hade bestått genom de tjugo århundradena?

Albert Camus, Anteckningar II : januari 1942 - mars 1951

#albert camus #anteckningar ii #dagböcker #psykologi #kristendom #historia #människan #självförtroende

[essaer]

Jag såg Fortini/Cani av Danièle Huillet och Jean-Marie Straub (1977) på cinemateket i våras, som jag uppskattade trots att den saknade textning mer än halva tiden. Njöt av de vackra miljöbilderna och de brottstycken text (Fortini läser ur sin text) som jag lyckades uttolka som, om inte kontroversiella, så i alla fall rätt komplexa. Började läsa boken först när jag var i Milano.

Franco Fortini (1917-1994) skrev under sin mors efternamn, då det var för riskfyllt i Mussolinis Italien att bära pappans judiska namn Lattes. Fortini var författare, poet, kritiker, marxist och en del av den italienska nya vänstern. The dogs of sinai är ett uttryck hos nomaderna i El tih (Egypten), norr om Sinaiberget, som betyder att man är en försvarare av härskarna eller att man tar vinnarens parti, och skrevs efter 1967 års sexdagarskrig mellan arabiska länder (initialt Egypten) och Israel (skapat av tvång och krig). Kriget väckte en anti-arabisk våg, parallellt med stöd för Israel.

Fortini berättar parallellt om sina upplevelser som jude i fascistiska Italien - han konverterar till kristendom i ett försök att undvika fascisternas attacker, trakasserierna mot familjen och hur judar avskräcktes att upprätthålla kontakt med varandra - och rapporteringen om judar i sin samtid. Det är alltid någon annan, någon annanstans som beskriver ditt öde, du ska bara framföra det.

The response of manipulated opinion has made me understand to what degree we are reduced to using world events with the same puerile carelessness that we employ with ‘products’ – to consume them (p. 11).

Han ser en återgång ske och pratar om en ny sorts anti-semitism, den förra var den hans familj upplevde under andra världskriget och fascismen.

In practice–in the practice of laziness–I had accepted the absurd idea that Jewishness, anti-Fascism, resistance and socialism were contiguous realities (p. 20).

[...] against these people one will never be ‘antisemitic’ and ‘racist’ enough, if these adjectives are synonyms of ‘enemy’ (p. 30). (jfr m Carl Schmitts vän och fiende)

Ett av bokens ärenden är att kritisera sammanblandningen av judendom och Israel; motstånd mot förföljelse är inte synonymt med försvar för staten Israel, motsatsvis är inte motstånd mot Israel uttryck för antisemitism. Den moderna antisemitismen:

[…] is ‘a passionate effort to realize a national union against the division of society into classes’, it is ‘a mythical, bourgeois representation of the class struggle’ (p. 34).

Antisemitismen kan enbart finnas i kollektiv med en svag solidaritet som förenar starkt strukturerade pluraliteter - social pluralism. Detta menar han är vad Adorno och Horkheimer talar om i Upplysningens dialektik ‘Elements of Anti-Semitism’ som en generalisering av antisemitism, som något utbytbart, och denna universella kraft att ersätta specifika krafter till en enda, “identical abstract form of labor” “leads progressives and reactionaries to a generalized ‘rage against difference’” (p. 35).

Democratic egalitarian ideology becomes the broth in which breed a thousand ‘denials of the humanity’ of one’s neighbour. Racist or anti-Semitic ideologies of the Nazi type disappear because  they serve only outdated nationalisms. The spirit of anti-someone irrationalism is the response to the total dispossession of individuals, it is the contemporary form of the irrationalism and the nationalism that were consumed along with Hitler's Europe (p. 37)

Ansluter också till idén om meritokrati som ett försvar för rådande ordning:

Besides, the Enlightenment-Jacobin refusal of historical inheritance leads to the ‘democratic’ bourgeois, to this hypocritical ‘equality’; and in the end it leads to vulgar psychology and vulgar sociology, investigations into the differences among men established on the basis of imaginary identity that is presupposed as once and for all (p. 58).

Han är emot att beskriva nazismen som ren ondska, då den logiska konsekvensen av det skulle hemfalla åt den nazistiska mystiken om förintelsen som rening.

Fortini vill berätta en sannare bild, inte lockas av kortsiktigt tillfredsställande förenklingar och är han är noggrann med att inte begå samma felslut som hans intellektuella motståndare och ställer sig därför kritisk till en stat grundad på homogenitet och nationalism (korrekt?).

Han var med och samförfattade en artikel vid tiden som bla beskrev Israel som partner och proxy för USA.

In front of certain people, to pay homage to the truth is to betray it (p. 12).

Men Fortini är ingen hycklare, han är medveten om att även han bidrar till rasism baserad på biologi (mot kvinnor), kultur (belästa) eller historia (burgoisien och tyskar). 

Fortini diskuterar också rimligheten i projektet att beskriva ett folk och en historia parallellt med sin privata berättelse. Boken innehåller en essä av översättaren Alberto Toscano som berör Fortinis syn på den intellektuella och dess roll i den politiska kampen.

[F]rom the experience of anti-Semitism, it’s possible to discern if you’re willing, the ultimate dilemma of the modern world while from nations and fatherlands you can barely make out the scenarios of the United Nations? (p. 14)

2022-12-22

#franco fortini #the dogs of sinai

[theeasternseassoblue]

Var innom Dejima, ei tidlegare øy i Nagasaki med busetnad av nederlandske handelsmenn. Etter Shimabara-opprøret på 1600-talet (på Unzen der me var igår) vart kristendom forbudt, og ingen vestlege fekk adgang til Japan. Dei einaste som fekk dispensasjon var nederlendare, og då berre gjennom tilgang på Dejima som einaste stad i Japan. Denne praksisen varte fram til Meiji-restaurasjonen på 1860-talet, då Japan igjen opna opp mot Vesten.