mjardevi-blog
Mjärdevi Science Park
EvaMarie Törnström som är kommunikationsansvarig på Mjärdevi Science Park AB bloggar från Mjärdevi Science Park i Linköping.
I parken finns cirka 260 företag och
6 100 personer.
Fokusområden:
Imaging
Mobilt bredband
Fordonssäkerhet
104 posts
Don't wanna be here? Send us removal request.
Last Seen Blogs
rockysimpson
Nephilim ➰
honeydoki
honey ani
transprideftmboy
Everything Trans 💝
raininginsanity
Cemetery Roses
mul-to
gAHURK
Text
IASP:s världskonferens i Tallinn
Mjärdevi Science Park är en av de äldsta och mest kända teknikparkerna i världen. Vi är också medlemmar i IASP (International Association of Science Parks) och därmed deltar vi i den världskonferens som hålls varje år. I år arrangerades konferensen för 49:e gången och värdstad var Tallinn i Estland.
Vi från Mjärdevi Science Park var väl representerade. Dels ingår vår VD Sten Gunnar Johansson i IASP:s expertnätverk och dels var han moderator för en pitch session om "Soft Landing and Internalization Services".
Emma Sköld Holmberg från Mjärdevi Science Parks skuggstyrelse 2011-12 deltog i en annan pitch session och berättade om hur skuggstyrelsen har arbetat.
Jag och Mary Spaeth från West of Scotland University presenterade ett paper som vi skrivit och som handlade om "Increasing social capital and social cohesion on science parks: Beyond the ordinary meeting place". Det var första gången som ämnet social capital tagits upp på konferensen, så vi fick en del uppmärksamhet för detta, även om jag gissar att budskapet gick många av åhörarna förbi.
Men det är inte något som oroar mig alls. Det är helt enkelt så när man pratar om något nytt. Det tar ett tag innan det "går in".
Jag brukar förklara genom att hålla upp tre fingrar i luften och påpeka att man behöver få till sig ett budskap minst TRE gånger innan man förstår det. Första gången har man inget alls att referera till och därför har man mycket svårt för att ta till sig innehållet. Andra gången har man åtminstone hört talas om det förut och då kanske man reflekterar en kort stund innan man glömmer bort igen. Först tredje gången har man någon form av referensram - och det är NU som man börjar förstå!
Så nästa världskonferens - eller kanske näst-nästa, beroende på vad som händer däremellan - kan det hända att många av konferensdeltagarna börjar fundera på hur man inte bara bygger upp ekonomiskt kapital, utan dessutom förstår att det sociala kapitalet är det som utgör grunden för all form av mänsklig samverkan.
För det är ju aldrig så att ett företag plötsligt börjar samarbeta med ett annat företag. Det hela börjar alltid med att en människa träffar en annan människa. De upptäcker att de genom samarbete kan skapa ömsesidiga fördelar. Och samarbetet mellan företagen börjar etableras.
Våra tankar kring socialt kapital handlar om hur man som science park management på olika sätt kan hjälpa till att bygga upp ett stabilt socialt kapital, vilket är något mycket mer omfattande än att "bara nätverka", även om vanligt nätverkande är en mycket viktig del i uppbyggnaden av socialt kapital.
(På bilen är det Estlands president som håller ett anförande vid världskonferensen. Bland annat är han otroligt stolt över att Skype kommer från Estland.)
2 notes
·
View notes
Text
Lite vemodigt
Idag hade vi avskedslunch för den skuggstyrelse som vi nu har haft i ett år. Det har varit åtta underbara tjejer och killar, och jag kommer verkligen att sakna dem. Som tur är kommer en av tjejerna att stanna kvar i styrelsen även nästa år, och två av tjejerna kommer att vara kvar, åtminstone under hösten, som adjungerade.
Resten av förra styrelsen kommer att sprida sig över världen, och jag längtar redan efter att kunna läsa Twitter, Facebook och bloggar om hur de kommer att ha det i sina nya, spännande vardagar!
Det här har varit första gången som vi haft en skuggstyrelsen, och det var lite osäkert från bägge håll i början. Vi funderade rätt mycket på hur mycket information de ville ha, hur mycket av deras tid som vi vågade ta in anspråk. De funderade i sin tur en hel del kring vad vi egentligen förväntade oss av dem, hur man skulle agera vid ett styrelsemöte till exempel. Hur "vilda" vågade de vara i sina förslag och funderingar?
Samtliga verkar vara mycket nöjda med det år som varit, och vi enades om att det verkligen har varit win-win, med stora fördelar för bägge parter. Förutom att man fått en riktig styrelseutbildning genom Styrelseakademien och möjlighet att skriva en extra rad i sitt CV, har man också genom mötena med den ordinarie styrelsen fått en hel del insikter i vad styrelsearbete innebär.
Även den ordinarie styrelsen och vi som är anställda på Mjärdevi Science Park har verkligen uppskattat skuggstyrelsens arbete. Från dessa tjejer och killar har vi inte bara fått värdefull input och bra förslag, utan de har också aktivt gått in och drivit olika typer av projekt för att öka kännedomen om Mjärdevi Science Park bland studenter. Exempel på detta är bland annat marknadsföring av Mjärdevistafetten ( som arrangeras den 6 september 2012), tävlingar med VD-luncher i pris och tillsättandet av studentambassadörer för Mjärdevi Science Park.
Skuggstyrelsen har haft sina styrelsemöten före den ordinarie styrelsens möten, med samma mötesagenda och med samma ordförande. Det innebär att deras beslut och tankar kunnat föras över till den ordinarie styrelsen, och det har inte varit ovanligt att deras tankar kunnat påverka den ordinarie styrelsen och därmed gett dem ett ännu bättre beslutsunderlag.
Den kommande skuggstyrelsen för 2012-2013 är i dagarna i stort sett utsedd, och i år kommer vi dessutom (på förslag av den förra skuggstyrelsen) att tillsätta studentambassadörer. Tanken är att styrelsen ska arbeta mer strategiskt och ambassadörerna mer operativt. Det ska bli mycket spännande att se hur det kommer att fungera, på vilket sätt vi allihop kommer att hitta våra olika sätt att samarbeta och vilka nya, roliga projekt vi därmed kommer att genomföra tillsammans!
#styrelse#science park#mjärdevi#skuggstyrelse#styrelsearbete#ambassadör#student#linköping#linköpings universitet
0 notes
Text
Vad ska vi göra framtidens biogas av?
Sista torsdagen i varje månad under ärtsoppssäsongen är det "Mjärdevi Sopplunch - Möte med ett Mjärdeviföretag".
Den här gången fick vi höra Andreas Berg som är Research Manager på Scandinavian Biogas berätta om både problem och möjligheter med biogas.
Biogas har många fördelar, särskilt när man ser det ur aspekten som fordonsbränsle:
Reducerar klimat- och miljöpåverkan
Stabilt och förutsägbart pris
Oberoende av fossilbränslen
Det bästa tillgängliga biobränslet
Först och främst - och för att undvika sammanblandning: Det finns två företag med liknande namn som arbetar med biogas. Swedish Biogas och Scandinavian Biogas.
- Scandinavian Biogas är det företag som har Göran Persson som styrelseordförande, förtydligade Andreas.
Scandinavian Biogas grundades 2005 och arbetar med att driva och optimera biogasanläggningar samt att producera biogas. Man arbetar med Ulsan City (Sydkorea), Fordonsgas Stockholm, Biogas Varberg och är också i startgroparna med Biogas Uppland.
Biogas är en blandning av gaserna metan och koldioxid och bildas vid anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material. Man tar ett substrat (ofta avfall) och från detta bildas biogas och rötrester (ofta kallas de biogödsel).
- Det är våra husdjur mikroorganismerna som gör själva jobbet, förklarade Andreas. Våra ansträngningar handlar till stor del om att skapa en så bra miljö som möjligt för dessa. Mår de bra gör de ett bra jobb.
Vi är bra på biogas här i Sverige och Andreas säger att detta beror på att vi har framsynta kommuner som sett möjligheten att ta hand om avloppsreningsslam. Det är helt enkelt ett bra sätt att hantera avfall.
I Sverige finns i dagsläget 230 biogasanläggningar. Just nu använder de flesta matavall och slam från reningsverk, men Andreas ser en stor potential i avfall från livesmedelsindustrin, butiker och lantbruk. För att inte tala om massaslam, våtmarker, grödor, skogen och akvatiskt.
- För att det ska bli stora mängder biogas behövs stora mängder biomassa. Därför måste nya teknikproblem lösas, nya tekniker måste fram inte bara när det gäller själva rötningen utan även när det gäller upppsamling och insamling av massan.
Skog och hav ligger relativt långt bort i planeringen även om de samtidigt är bland de största möjligheterna.
- Samhällets mål måste baseras på realistiska förutsättningar.
De stora mängder rötrester som blir över efter själva gasframställningen är biogasens egna avfallsproblem. Idag använder man det främst som biogödsel och som deponitäckning, men Andreas ser fler möjligheter i framtiden:
- Man kan även använda rötresterna för fosfor- och kväveåtervinning eller helt enkelt förbränna dem och få ut energi den vägen. Vi måste ändra synen på rötresthantering.
0 notes
Text
En härlig dag
I lördags var en härlig dag. Trots att det fantastiska vårvädret lockade utomhus häll jag mig inomhus under så gott som hela dagen. Anledningen?
Linköpings universitets Alumniträff, naturligtvis! I år arrangerades den i Mjärdevi Science Park. Kopplingen mellan Mjärdevi och universitetet är mycket stark och av de över 6000 personer personer som arbetar här är väldigt många från Linköpings universitet. Exakt hur många vet jag inte, för det har vi inte undersökt, men det vi vet är att 90 procent av de anställda har akademisk utbildning och när man är ute och träffar folk i parken är det snarare en regel än ett undantag att man möter LiU-alumner.
Mjärdevi Science Park grundades för 28 år sedan just av den anledningen att bra idéer från Linköpings universitet behövde en plats där de kunde utvecklas och kommersialiseras och fortfarande är just närheten till Linköpings universitet en av de största anledningarna till att företagen finns just här.
Alumniträffen började med att Mjärdevi Science Parks VD Sten Gunnar Johansson och kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall hälsade välkomna och satte sårväl parken som staden Linköping i ett sammanhang och perspektiv.
- Mjärdevi är juvelen i kronan, sade Paul Lindvall bland annat.
Under resten av dagen framfördes 16 olika och spännande föreläsningar i fyra parallella spår. Jag var värdinna i en av föreläsningssalarna och fick därmed se fyra fantastiska föreläsningar:
M2M och smarta enheter
Här pratade Niklas Kvarnström från Tieto om hur olika stora och små maskiner pratar med varandra. En mycket intressant tanke var hur mycket vi är övervakade i dagens samhälle på gott och ont. Och om det är ”gott” eller ”ont” beror främst på hur informationen används. Ett målande exempel var de försök som genomförs på många platser och där älgar skickar SMS som berättar var de befinner sig. Om det är jägarna som tar emot informationen kan det kännas oetiskt, men när man använder informationen för att ta reda på hur ökad turism påverkar älgarnas utbredning känns det på ett helt annat sätt som nyttig och användbar information…
Så mäter man risken för självmord
Lars-Håkan Thorell från Emotra har tagit fram en mycket smart produkt som kan mäta elektrodermal hyporeaktivitet. På detta sätt kan man se vilka deprimerade personer som ligger i riskzonen för att begå självmord. Låter nästan otroligt, men när Lars-Håkan förklarar den mycket noggranna forskning som ligger bakom inser man att det här är en produkt som verkligen fungerar!
Attentec hade sedan två mycket spännande föredrag efter varandra. Förust ut var Lars Lundberg som visade Augmented Reality – alltså hur man på olika sätt ”förstärker” verkligheten. Ett exempel är de nationsflaggor som man ser i vattnet på TVsända simtävlingar. Ett annat exempel är hur en bilmekaniker med hjälp av specialglasögon kan få stöd med arbetsgången vid reparationer.
Därefter berättade Anders Englund om hur man skapar företagskultur och varför den är avgörande för ett bolags förmåga att skapa innovationer och tillväxt. Många, många bra tankar och idéer där Anders bland annat berättade hur man gör på Google.
Avslutningsvis en riktig energikick i form av Jonas Sjölin som är projektledare för LinköpingsBo2016. Alldeles intill Mjärdevi Science Park och Linköpings universitet kommer en ny stadsdel att byggas. Det unika är att vi hittills inte vet hur den ska se ut, för här ska alla medborgare få ha stor inverkan på utformningen. Ett så spännande projekt att alla åhörare lämnade salen med ett stort och förväntansfullt leende på läpparna.
Foto: Janne Wenäll, VTI
0 notes
Text
Härligt studiebesök från Åbo
Dagen började med en energikick - 17 studenter från Åbo Handelshögskola som kom på studiebesök. Det blev en och en halv timme där jag presenterade hur vi arbetade med Mjärdevi Science Park och de företag som finns här.
Det är både kul och intressant när de nickar instämmande och säger: "Så har de sagt på andra ställen vi varit på också, bland annat sade man så på Handelskammaren igår."
I det här fallet handlade det om när jag pratade om den geografiska närheten. Hur viktigt det är för människor att verkligen träffa den man ska samarbeta med - det räcker inte med att umgås på Facebook eller via andra digitala medier. Det är i mötet mellan människor som affärerna sker.
Och det är därför som företag har så stora fördelar med att finnas i en science park - man får lättare att skapa affärssamarbeten som därmed gör företagen mer lönsamma. Det handlar om att inte bara bygga upp ekonomiskt kapital, utan det sociala kapitalet är minst lika viktigt - och fördelen med socialt kapital är att det växer ju mer man använder det!
Här är förresten presentationen som jag visade för Åbo-studenterna.
0 notes
Text
Ett jobb där man räddar liv är meningsfullt
Det som vi främst sysslar med på Mjärdevi Science Park AB är att få människor att träffas för att på så sätt skapa bättre möjligheter för de företag som finns i Mjärdevi Science Park.
Idag gjorde vi det genom att arrangera ett lunchevent för blivande civilingenjörer på Linköpings universitet. Vi gör dessa luncher i samarbete med LinTek (teknologkåren) ett par gånger varje termin och varje gång är det ett Mjärdeviföretag som visar upp sig och den spännande teknik man arbetar med.
Den här gången var det Fredrik Tjärnström från Autoliv som var talare. Autoliv Electronics här i Mjärdevi har cirka 200 medarbetare och sysslar främst med att utveckla Night Vision och Vision-systemen för bilar. Det är olika typer av kameravarianter som alla syftar till förebyggande säkerhet.
Ett exempel på detta är automatisk bromsning av bil när det finns risk för att krocka med något, exempelvis en annan bil eller en fotgängare. Viktiga komponenter i utvecklingen inbegriper datorseende, klassificering och tracking.
Att Fredrik var väldigt nöjd med sitt jobb märktes tydligt:
- Kan man arbeta med något bättre än med något som räddar liv och samtidigt inbegriper spännande tekniska utmaningar?
Bland annat visade Fredrik vad som kommer i produkt så småningom. Det är Marking light som kommer 2012 och Animal detection som kommer 2013. Marking light kan beskrivas som mycket ljusstarka extrastrålkastare som belyser personer som finns i närheten av vägbanan så att föraren ser dem tydligt och kan ta hänsyn till dem.
Fredrik pekade bland annat på ett för oss oinvigda lite överraskande problem med just fotgängare:
- En bil är inget större problem att vare sig känna igen eller förutsäga. Annat är det med människor. De accelererar och tvärstannar mycket snabbare än bilar och är därför mycket svåra att förutsäga för en dator.
Det finns flera andra aktörer på marknaden men Autolivs Night Vision-system är det enda system som fungerar worldwide. Det finns på BMW, Audi och Rolls Royce.
Fredrik förklarade också att det inte bara är själva funktionen hos produkterna som är mycket viktig när man arbetar med bilindustrin. Designen är otroligt viktig.
- Därför gäller det att produkterna är så små att de kan passa in i bilens övergripande formspråk. Bland annat var BMW tvungen att ändra lite i fronten för att få plats med Night Vision-kameran - något som stötte på stort motstånd. Hos Audi sitter kameran i en av ringarna.
Produkterna måste också vara mycket hållbara.
- Det är stora krav. De ska fungera utan service under bilens hela livslängd, det vill säga i minst 15 år...
1 note
·
View note
Text
En galen vetenskapsman
Vid februari månads Mjärdevi Sopplunch var talaren en galen vetenskapsman. Eller galen och galen - jag tyckte inte att Martin Magnusson, som är VD på LEAD-företaget Boldai, verkade särskilt galen. Snarare levererade han ett så intressant lunchföredrag att risken är stor att samtliga deltagare gick rakt "hem" för att ladda ner hans kostnadsfria demoprogram och göra egna dataspel.
För det är just det som Boldai har tagit fram. Ett verktyg för att programmera utan att behöva programmera. Martin har arbetat i sju år som forskare inom Artificiell Intelligens på Linköpings universitet. Han funderade på hur artificiell intelligens skulle utformas för att kunna fungera perfekt så att datorn inte är "dum" utan funderar som en självständigt tänkande medarbetare.
- De verktyg som vi tar från på Boldai är ett steg på den vägen.
Martin jämförde med hur det gick till att ta fram webbsidor på 1990-talet. Då behövdes människor som kunde knacka html-kod för att göra ens den enklaste webbsidan. Numera, kan "vem-som-helst" skapa hemsidor och bloggar med hjälp av enkla verktyg. Det räcker att man vet vad man vill skriva och vilka bilder man vill visa.
- Nu är det Web 2.0.
Han drog paralleller till spelutvecklingen. Förr behövde man ganska djupa programmeringskunskaper för att skapa spel, men med Boldais verktyg blir det "Spel 2.0" där man använder drag-n-drop-teknik för att bygga de olika funktioner som finns i spelet.
Hur det går till? Ja, publiken satt andlös när Martin gjorde live-demonstration och visade hur lekande lätt det var. Jag är rädd att detta kommer att inverka menligt på arbetsmoralen eftersom jag gissar att många av åhörarna gick hem för att genast ladda hem programmet för att bygga egna dataspel.
Blev du nyfiken på vad Martin visade? Gå till Boldais hemsida så kan du se själv!
Mjärdevi Sopplunch arrangeras alltid sista torsdagen i varje månad under "Ärtsoppesäsongen". Talaren kommer alltid från något företag i Mjärdevi Science Park. Nästa gång, torsdagen den 29 mars, kommer talaren från Scandiavian Biogas. Läs mer och anmäl dig här.
5 notes
·
View notes
Text
En professionell mötesplats
Jag tittar ut genom fönstret från mitt arbetsrum. Ute är det mulet, nära nollan och Sectras och Motorolas flaggor vajar lite lojt i vinden.
Det är lunchtid och många människor är i rörelse. Här i Mjärdevi Science Park har över 6 000 personer sina arbetsplatser och det är fascinerande att iaktta myllret vid arbetsdagens början och slut. Och under lunchen. Här finns ju sex mycket bra restauranger; ComInn, Collegium, Brödernas Kök, Chili&Lime, Björkudden och Husman. Samt GolfInn som ligger på Mjärdevis "egen" golfbana: Linköpings Golfklubb.
Övriga tider under dagen ser man inte fullt så många människor i rörelse utomhus. Och det är mycket lätt att förklara: Resten av dagen arbetar man. Inomhus. För det är det som är kännetecknande för Mjärdevi Science Park: Det är en helt igenom professionell mötesplats för människor och företag inom kunskapsintensiva områden.
När man är här är man professionell. Är man ledig åker man härifrån. Man stannar inte kvar och strosar runt bland byggnaderna. (Måste dock medge att det sista är en gissning, utifrån mitt eget perspektiv ;-)
Det är detta som gör Mjärdevi till en så speciell mötesplats: Alla som du möter här är här av professionella skäl. Chansen att den person du träffar i kön till lunchrestaurangen kan vara en potentiell samarbetspartner, någon som arbetar i en bransch eller har kunskaper du kan ha nytta av, är stor.
Och när du har arbetat färdigt för dagen och känner dig i behov av affärer och stadsliv ligger Linköping City med hela sitt utbud bara tio minuter härifrån vare sig du väljer att åka buss, bil eller cykel.
0 notes
Text
Frisk, friskare, friskast!
Här i Mjärdevi Science Park tillbringar över 6 000 personer sina vardagar. Men det är inte bara bra arbetsplatser som behövs för att arbetsdagen ska bli bra. Det krävs en hel del service runt omkring också.
Här i Mjärdevi har vi exempelvis sex riktigt bra restauranger och på den intilliggande Linköpings Golfklubb (ingår i Mjärdevi Science Park) finns ytterligare en. Här finns en tandläkarmottagning. Här finns ett dagis med internationell prägel, där engelska och svenska varvas under dagen. Här finns florister i form av John Bauer-gymnasiets elever. Dessutom finns här en "riktig" frisersalong och en frisersalong som drivs av John Bauer-elever.
Och så finns det en hel del företag som på olika sätt arbetar med friskvård. Jag har nyligen kontaktat alla dessa företag för att kunna presentera dem närmare i vår tidning Mjärdevi Magasin. Extra roligt var att alla företagen nappade på kroken direkt.
Ytterligare ett win-win! Friskvårdsföretagen vinner på att få ut sitt budskap till fler blivande kunder och de Mjärdevianställda vinner genom att de får många inpulser och erbjudanden kring hur de kan få ett friskare liv!
Läs mer i Mjärdevi Magasin som kommer ut i slutet av mars!
0 notes
Text
En helt ny stadsdel
I höstas blev det klart att det ska byggas en helt ny stadsdel i Linköping, alldeles intill Mjärdevi Science Park och Linköpings universitet. Som kommunens projektledare Jonas Sjölin sade: "På 1970-talet fick staden ett universitet - nu ska universitetet få en stad!"
LinköpingsBo 2016 är än så länge på idéstadiet. Och i den kreativa fasen, när fortfarande allt (och lite till) är möjligt, bjöd vi från Mjärdevi Science Park in Jan Annerstedt som är professor vid Copenhagen Business School för att få inspiration. Under några korta timmar i förmiddags talade han inför kommunfolk, fastighetsägare och anställda vid de kommunala bolagen NuLink och Mjärdevi Science Park AB.
Jan verkar ha oändliga sjöar med erfarenhet att ösa ur och gav massor med exempel från spännande stadsbyggnadsprojekt runt om i världen. Han talade mycket om att skapa en spänning mellan visioner och idéer och att samtidigt använda de resurser som redan finns i området. Exempelvis fick vi se exempel från Barcelona och��EsadeCreapolis.
Jan underströk att just nu håller vi verkligen på och tänjer på visionerna är i Linköping, Linköpings universitet och Mjärevi Science Park.
- Vad är det för värden vi vill få ut av det här? Vad är det för risker? Hur får man konceptet att bli värdeskapande för alla intressenter?
Jan pratade mycket om att skapa kreativa platser, platser där man kan frigöra sig från den dagliga rutinen.
- Mikromiljön är oerhört viktig för att folk ska tänka stort och tänka strategiskt.
Jan Annerstedt tillhör vad jag kallar inspiratoriska personer. Att lyssna till honom är samma sak som att uppmanas till att tänka kreativt och nytt. Jag hoppas att alla de andra vid seminariet kände samma sak. Det ska bli oerhört, oerhört spännande att få se vad LinköpingsBo2016 kan utvecklas till!
0 notes
Text
Så här ser framtiden ut
För några år sedan var jag på Linköpings universitets Alumniträff första gången. Och ojjjj!!! vad roligt jag hade! Trots att det var en hel del år sedan jag pluggade på Linköpings universitet (jag läste Kemiprogrammet 1977-1980) hittade jag en hel del människor som jag redan kände. Och dessutom lärde jag känna en mängd nya och spännande människor.
Samtidigt var det riktigt, riktigt intressanta föredrag att välja på i flera parallella seminarier. Jag vill minnas att det till och med arrangerades några ”uppsamlingsheat” lite senare eftersom vi var många som gärna ville få en chans att höra de föredrag som vi missat.
Naturligtvis ”hängde jag på låset” när Alumniträffen arrangerades året efter (det var lika kul den gången) och var uppriktigt ledsen när andra åtaganden gjorde att jag inte kunde delta när Alumnerna träffades på C i Norrköping förra året.
Redan under den första Alumniträffen började en idé att gro i bakhuvudet. Jag arbetar nämligen på Mjärdevi Science Park. Och Mjärdevi Science Park grundades 1984 som en plats där idéer från Linköpings universitet skulle kunna bli verklighet. Nu – 28 år senare – finns här 260 företag och över 6 000 personer. Mjärdevi Science Park har utvecklats till en av världens mest kända och mest dynamiska företagsmiljöer. Här utvecklas världsledande teknik.
Av de som arbetar här har 90 procent akademisk examen. En mycket stor del av dessa personer har utbildat sig vid Linköpings universitet. Vad vore mer naturligt än att förlägga en Alumniträff hit?
Så jag tog kontakt med LiU Update Alumni. Och därmed har ännu en idé blivit verklighet. Den 24 mars är det dags. Då arrangeras årets Alumniträff i Mjärdevi Science Park. Jag är personligen oerhört stolt och djupt imponerad av alla människor som arbetar inom så spännande områden som kommer så många människor till nytta i deras vardag. Visste du att när du åker bil, tittar på TV eller pratar i telefon så är chansen ganska stor att du använder just Mjärdeviteknik?
Om du är lite nyfiken och vetgirig av dig – då ska du absolut ta chansen att vara med på Alumniträffen. Här kommer du inte bara att träffa intressanta människor utan även höra mer om hur framtidens teknik kan göra både kors och människors vardag bättre!
Det ska bli väldigt roligt att träffa just dig den 24 mars!
Om du klickar här kommer du till LiU Update Alumni. Där hittar du också (i högermenyn) mer information om årets Alumniträff i Mjärdevi Science Park.
0 notes
Text
Massor med aktiviteter 2012
Det känns nästan tjatigt att skriva det. Men det är så mycket som händer hela tiden. Och så många spännande saker som kommer att hända lite längre fram i tiden.
Ett otroligt spännande projekt är LinköpingsBo2016, där en helt ny stadsdel ska växa upp i anslutning till Linköpings universitet och Mjärdevi Science Park. Det ska bli helt fantastiskt roligt att vara med och se hur det hela utvecklas. För jag är helt säker på att det inte bara kommer att byggas en hel del nya hus - det kommer också att leda till utveckling inom både universitetet och Mjärdevi. Fast på vilket sätt vet jag inte än.
Närmare i tiden ligger Linköpings universitets Alumninträff 2012. Den 24 mars arrangeras den i Mjärdevi Science Park och då naturligtvis med Mjärdevi Science Park som tema. Om du är LiU-Alumn ska du naturligtvis komma den dagen. Om du känner någon som är LiU-Alumn ska du naturligtvis tipsa om den dagen! Det är kostnadsfritt att gå med i Alumninätverket och lika kostnadsfritt att delta i Alumniträffen!
Vi håller också på och smider planer inför flera andra olika aktiviteter under våren - soppluncher, studentaktiviteter, nätverksträffar, Mjärdevi Magasin, vår årliga golftävling och inte minst Mjärdeviminglet.
Framåt hösten blir det Mjärdevistafetten där vi i år tänker slå STORT deltagarrekord eftersom vi för första gången aktivt ska gå ut med inbjudningar även utanför parken. Bland annat ska vi bjuda in studenterna att delta. Ska bli riktigt, roligt och spännande!
Och så kommer det att hända en hel del andra intressanta saker i parken också. Men de är på så tidiga planeringsstadier att jag inte törs berätta något om dem än. Men det kommer, jag lovar!
0 notes
Text
Mjärdevistafetten
Kallaste dagen hittills i år. Och här sitter jag och drömmer om september...
Ja, det är inte så att jag är ute efter att hoppa över hela den ljuvliga våren och sommaren. Utan det handlar om Mjärdevi-stafetten, Linköpings största stafettlopp.
Förra året var första gången vi körde med chiptidtagning och det gick smidigt, Så supersmidigt att vi i år vågar oss på att bredda marknadsföringen betydligt. Jag har just suttit och skrivit ett underlag om hur Mjärdevistafetten brukar fungera som jag skickat till ett par tjejer i vår skuggstyrelse. Skuggstyrelsen består nämligen av studenter från olika utbildningsprogram vid Linköpings universitet och tjejerna ska fundera över hur vi ska göra för att locka studenter till att komma och springa den 6 september.
I samband med detta tittade jag naturligtvis på de härliga bilder som finns på Mjärdevis sida på Facebook. Och ja - det är ett så härligt, spännande och glädjefyllt event att jag faktiskt längtar dit redan nu!
0 notes
Text
Möte med UCS
Den sista torsdagen i månaden under "ärtsoppesäsongen" är det alltid Mjärdevi Sopplunch på Collegium. Talare är något Mjärdeviföretag och idag var det Jesper Bergström från UCS som berättade om Industriell IT.
Ett torrt ämne, man kan tro på förhand. Men Jesper lyckades göra det både intressant och lärorikt. UCS arbetar nämligen med hårdvaran, själva datorerna, och bygger system från grunder eller utifrån befintliga system. Det beror på vad kunden har för behov. Man levererar industriella lösningar till flera av Sveriges ledande företag och organisationer som exempelvis Ericsson, Saab och Försvarsmakten och Jseper visade bilder på datorer i alla möjliga tuffa miljöer; i bilar, i rymden, i stridsbåtar, vägskyltar, idrottsreklam och på melodifestivalen. Men del allra tuffaste användningen verkade vara som pedagogiskt verktyg i förskolan.
- Då räcker det inte med att utrustningen är vattentät, den ska vara vandalsäker också, sade Jesper med glimten i ögat.
Läs gärna mer på UCS hemsida.
3 notes
·
View notes
Text
Place Management och Twin Parks
Måndag - tisdag den här veckan ägnades åt en kurs/konferens i "Executive Training in Place Management". Mycket intressant och givande. Vad är det som gör vissa platser mer attraktiva för företag och personer än andra? För att uppnå detta måste man göra platsen bättre? Hur gör man det?
Det var två mycket tuffa dagar, fyllda av mycket intressanta diskussioner. Den här kursen arrangerades av SiSP (Swedish incubators and Science Parks) och därför var de flesta andra deltagarna från andra Science Parks i Sverige.
Det gjorde att det blev mycket intressanta diskussioner, med mycket givande och tagande och med många aha-upplevelser. Med mig hem har jag en hel del att tänka på, inte minst kring vad och hur av detta koncept som kan användas i mitt dagliga arbete med att bidra till Linköpings och Mjärdevi Science Parks utveckling.
Det som jag kan konstatera är att vi redan har ett stort antal av de faktorer som bidrar till att en plats blir intressant. Nu återstår "bara" att använda dem på rätt sätt.
Onsdagen och torsdagen ägnades åt en konferens inom Twin Parks. Twin Parks är ett samarbete mellan Norrköping Science Park och Mjärdevi Science Park. Både VD:n för Norrköping Science Park Åke Rolf och VD:n för Mjärdevi Science Park, Sten Gunnar Johansson, hade också deltagit i kursen i Place Management, vilket gjorde att våra regionala diskussioner fick lite extra krydda och inspiration.
Våra två halvdagar fylldes med initierade diskussioner med mycket energi, glädje och stolthet. Vi diskuterade en hel del kring hur vi kan använda de resurser som vi har på allra bästa sätt för att uppnå bästa möjliga resultat, både kvantitativt och kvalitativt. Utmaningen ligger ju inte i att göra mer av det som vi redan gör eller att utveckla verksamheten för att nå nya mål!
0 notes
Text
Fokus på studenter
I Mjärdevi Science Park AB har vi något som är mycket ovanligt och mycket spännande: Vi har en skuggstyrelse till vår ordinarie styrelse. Denna skuggstyrelse består av studenter från olika utbildningsprogram vid Linköpings universitet.
I går kväll hade vi fokusdiskussioner där skuggstyrelsen tog fram olika förslag till hur Mjärdevi Science Park kan utveckla förhållandet och samarbetet med studenterna. Det är ju tyvärr så att många studenter vid Linköpings universitet gör hela sin studietid utan att veta om vilka fantastiska möjligheter som finns på så nära håll som andra sidan Universitetsvägen.
Det hela började med att deltagarna skrev ner sina idéer kort på post-it-lappar. Därefter hjälptes man åt med att sortera in idéerna och uppslagen i olika kategorier.
Kategorierna fördelades på olika smågrupper som ägnade ungefär en halvtimme till att utveckla föreslagen närmare.
Därefter träffades man i helgrupp igen och gick igenom de olika smågruppernas förslag och resultat.
Det blev en härlig palett med både små och stora idéer av allehanda kreativa slag. Slående var hur man lätt kunde hitta beröringspunkter och nya möjligheter utifrån de olika förslagen och därmed skapa synergieffekter.
Samtliga förslag kommer att sammanställas i ett dokument som ska presenteras när skuggstyrelsen deltar vid nästa ordinarie styrelsemöte i Mjärdevi Science Park AB. Dessutom valde skuggstyrelsen ut tre förslag som ska utarbetas ännu lite tydligare inför presentationen för styrelsen. Jag ska inte avslöja i förväg vad det rör sig om, men ett förslag rör en kul tävling/aktivitet som skapar intresse och uppmärksamhet, ett förslag handlar om ett mer långsiktigt varumärkesbyggande arbete och ett förslag handlar om marknadsföring av ett event i höst.
Som kommunikationsansvarig i Mjärdevi Science Park tycker jag att gårdagskvällen var en riktig höjdare! De här tjejerna och killarna i vår skuggstyrelse är fantastiska - de idéer som de levererar är nämligen inte bara spännande och intressanta. De är nämligen fullt genomförbara också...
Det ska bli riktigt, riktigt roligt att se hur det här kommer att utveckla sig!
0 notes
Text
Smaka på teknikparkens sociala kapital
Socialt kapital. Smaka på det. Själva termen är smått fantastisk. Den lyfter upp det mjuka värdet "socialt" genom att kombinera det med ett hårt värde "kapital". Och det fantastiska är också att det sociala kapitalet, till skillnad från exempelvis pengar, inte förbrukas utan till och med kan öka ju mer man använder det. Snacka om avkastning!
Jag har läst och funderat. Jag har sökt i vetenskapliga artikeldatabaser och gjort vanliga Googlesökningar. De flesta är överens om att socialt kapital är något som är bra och eftersträvansvärt. För det mesta. Samtidigt finns det en hel uppsjö av olika definitioner och det finns inte heller några vedertagna sätt att mäta effekten av socialt kapital.
Bland allt som jag läste gillade jag Världsbankens sätt att diskutera ämnet. Jag är främst intresserad av socialt kapital ur ett företags eller teknikparks perspektiv och Världsbanken använder begreppet för att beskriva utveckling i fattiga länder. Ändå ser jag stora likheter mellan denna typ av utveckling och den typ av företagsutveckling som sker i science parks.
Bland annat har Världsbanken identifierat fem nyckeldimensioner:
Grupper och nätverk
Tillit
Kollektivt agerande
Social integration
Information och kommunikation
Så nu sitter jag och funderar för fullt. Visst är det just dessa dimensioner som en Science Park använder för att stötta företagen i deras utveckling? Att med hjälp av både öppna och mera slutna nätverk och olika typer av evenemang få människor att mötas på ett tillitsfullt sätt och därmed skapa möjligheter av olika slag.
Som jag brukar säga: Det är aldrig företag som pratar med företag. Det är alltid människor som pratar med människor, även om de representerar olika företag och organisationer.
Du som läser det här, vad har just du för tankar kring socialt kapital och företagande, särskilt i den speciella miljö som en science park utgör?
Maila mig!
0 notes