lansbibliotek

[lansbibliotek]

Vad innebär egentligen den nya dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation), som träder i kraft redan i maj? Vi sitter själva och försöker sätta oss in i vad den nya förordningen betyder för vår verksamhet, och har samlat ytterligare några länkar för dig som vill ta reda på mer om vad den innebär för biblioteken. Film SKL har gjort en kort film som förklarar vad GDPR är:

Filmad heldag på temat Biblioteken, GDPR och den personliga integriteten Länsbiblioteket i Västerbotten bjöd den 26 februari in till en dag på temat Biblioteken, GDPR och den personliga integriteten. Konferensen filmades och dessutom ligger föreläsarnas presentationer på Region Västerbottens hemsida. Här är lite av innehållet:

Vad innebär nya dataskyddsförordningen? Isak Nyberg, samordnare för GDPR-arbetet i Skellefteå kommun.

Vad innebär den utökade bibliotekssekretessen? Pia Brinkfeldt, Länsbiblioteket i Västerbotten.

Perspektiv på integritet – idag och i framtiden. Jacob Dexe är forskare på RISE SICS och arbetar främst med frågor kring hur digitaliseringen påverkar samhället, integritet och hur företag och myndigheter tar ansvar för den data de samlar in om oss medborgare.

Dataskydd och medbestämmande. Amelia Andersdotter, tidigare ledamot i EU-parlamentet, engagerar sig i frågor som rör internet i samhället, immaterialrätt och it-politik. Hon är ordförande i föreningen Dataskydd.net som bland annat utvecklat tjänsten Webbkoll.

BOOK-IT och personuppgiftshantering – vad har Axiell förberett? Magdalena Olofsson, produktansvarig för BOOK-IT och presenterar Axiells arbete inför GDPR och svarar på våra frågor.

Se filmen från Region Västerbottens dag om Biblioteken, GDPR och den personliga integriteten Ta del av presentationerna från Biblioteken, GDPR och den personliga integriteten på Region Västerbottens hemsida Vi tackar Länsbiblioteket i Västerbotten för detta generösa delande! Kurs Axiell anordnar utbildningar i GDPR för bibliotekspersonal. De är naturligtvis inte gratis, men vi tipsar ändå om ett tillfälle som äger rum i Lund den 17 april: Axiells kurs Biblioteken och GDPR Att läsa Ett boktips och ett artikeltips: Dataskyddsförordningen GDPR : förstå och tillämpa i praktiken av Monika Wendleby och Dag Wetterberg. 　 Artikel i Biblioteksbladet om GDPR den 16 november 2017

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

Digitalt först är namnet på den nationella satsning som görs för att främja en ökad digital kompetens hos allmänheten i Sverige. Satsningen ska genomföras mellan 2018-2020, genom att kompetensutveckla bibliotekspersonal på landets folkbibliotek. De regionala biblioteksverksamheterna får i uppdrag att genomföra och samordna utbildningsinsatser, med stöd och finansiering från Kungliga biblioteket. Eleonor Grenholm är ny projektledare för att på nationell nivå samordna de regionala biblioteksverksamheterna inom satsningen. Vi har ställt fem frågor till Eleonor om hennes nya uppdrag.

Du är ny samordnare för Digitalt först. Vad tycker du känns mest spännande med ditt nya uppdrag?

Ja, 1 april börjar jag mitt uppdrag som nationell samordnare för de regionala biblioteksverksamheternas arbete med Digitalt först. Jag har arbetat med MIK, digitala kompetenser och digital delaktighet på regional nivå i Uppsala län länge nu och ser fram emot att arbeta ännu mer fokuserat med dessa frågor och vad de innebär för folkbiblioteken.

Hur kommer Kerstin Olsson, som jobbar med samma projekt på Kungliga Biblioteket, och du att arbeta ihop?

Digitalt först syftar till ett brett kompetenslyft och för att nå alla folkbibliotek och all bibliotekspersonal har de regionala biblioteken en nyckelroll. Mitt jobb blir att se till att de regionala biblioteken har de nätverk, kunskap och metoder de behöver för att fungera som nav för biblioteksutveckling. Kerstin Olsson kommer ha sitt huvudfokus på de nationella lärresurserna som ska tas fram.

Projektet vänder ju sig till personal på folkbibliotek. Hur kommer de som jobbar på folkbibliotek att påverkas av projektet?

För den individuella biblioteksmedarbetaren tror och hoppas jag att denne kommer få en mängd möjligheter till att fördjupa sin kompetens och bredda sin yrkesroll.

Vilken blir din första arbetsuppgift?

Ett självskattningstest kring digitala kompetenser har arbetats fram och det är ett första gemensamt verktyg inom Digitalt först, ni hittar det på https://www.regionuppsala.se/digikomp. Självskattningstestet synliggör vad digitala kompetenser är och skattningarna kan fungera som ett diskussionsunderlag på arbetsplatserna. Resultatet i självskattningstestet kommer också ge oss en nationell bild av bibliotekspersonalens styrkor och svagheter vilket hjälper oss att prioritera i arbetet framåt. Att arbeta med detta är en av mina första arbetsuppgifter!

Om du får drömma: vad blir resultatet av projektet när det avslutas om tre år?

Projekt må ta slut men bibliotekens uppdrag i sjunde paragrafen i bibliotekslagen kring att arbeta med att öka de digitala kunskaperna består. Under de här åren hoppas jag att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling har gått hand i hand och att många bibliotek har hittat sin form för hur det arbetet kan bedrivas även fortsättningsvis.

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

Den här sidan handlar om den nationella satsningen på ett digitalt kompetenslyft för bibliotekspersonal – Digitalt först med användaren i fokus. Vi kommer att försöka hålla sidan uppdaterad med mer information och länkar allt eftersom vi får mer information inom satsningen Digitalt först.

Hösten 2016 föreslog utredningen för en nationell biblioteksstrategi ett digitalt kompetenslyft genom en bred bibliotekssatsning. Förslaget överlämnades  till Kulturdepartementet. Förslaget handlade i korthet om att:

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft.

Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen.

Kungliga biblioteket (KB) får i uppdrag att initiera och leda satsningen Digitalt först med användaren i fokus. Kungliga biblioteket samordnar de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder inom satsningen.

Läs mer: Nationella biblioteksstrategin förslag

Regeringens uppdrag till KB om digitalt kompetenslyft

I december 2017 gav regeringen Kungliga biblioteket i uppdrag att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på ett digitalt kompetenslyft med de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder.

Syftet med uppdraget är att främja en ökad digital kompetens hos allmänheten genom att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier.

För arbetet har regeringen anslagit 25 miljoner kronor årligen till Kungliga biblioteket under tre år.

Vad innebär ett digitalt kompetenslyft? Så här skriver regeringen i uppdraget till Kungliga biblioteket: ”Digital kompetens innebär bl.a. att individer är förtrogna med digitala verktyg och tjänster. Digital kompetens omfattar också medie- och informationskunnighet, dvs. kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang.”

Läs mer: Uppdrag till KB om digitalt kompetenslyft

Nuläget (mars 2018)

Kungliga bibliotekets projektledare för ”Digitalt först med användaren i fokus” är Kerstin Olsson, tidigare chef för Regionbibliotek Östergötland.

Så här säger Kerstin Olsson till Biblioteksbladet i januari 2018: ”Till en början handlar det om att undersöka vad det finns för behov på folkbiblioteken. För att ta reda på det kommer vi att använda det självskattningsverktyg, som regionbiblioteken i Stockholm Uppsala, Falun och Örebro skapat, där biblioteksmedarbetare kan se hur deras nuvarande kompetens ser ut när det gäller MIK.”

  Läs mer: Hallå där Kerstin Olsson!, Biblioteksbladet: http://biblioteksbladet.se/halla-dar-kerstin-olsson/

Självskattningstest

Nu finns ett Självskattningstest kring digitala kompetenser för bibliotekspersonal. Testet är framtaget i samarbete mellan läns- och regionbiblioteken i Dalarna, Uppsala och Örebro. Mer information om självskattningstestet hittar du på denna sida: Självskattningstest kring digitala kompetenser för bibliotekspersonal

//Hanna Johansson, Regionbibliotek Stockholm

  via Regionbibliotek Stockholm

[lansbibliotek]

Regeringen föreslår att barnkonventionen förs in i svensk lag den 1 januari 2020. Förslaget grundar sig på en utredning som presenterades 2015 och en proposition läggs nu fram för riksdagen. - Det är symboliskt väldigt viktigt, säger barn- och äldreminister Lena Hallengren (s), och en viktig symbol man skickar.  Inför att lagen ska träda i […] via Länsbibliotek Dalarna

[lansbibliotek]

Den 7 mars ordnade vi en träff om arbetet med e-medier på biblioteken i länet. Syftet med träffen var att inspirera till ett mer medvetet och aktivt arbete med e-medier samt att erbjuda tillfälle till mingel och utbyte med kolleger från hela länet.

Träffen bestod av några olika inslag:

Södertälje bibliotek och Stockholm stadsbibliotek berättade om sitt arbete med aktivt urval/inval av e-böcker.

Resultat från Regionbibliotek Stockholms enkät om e-boksläget i länet.

Karin Sundström på Regionbibliotek Stockholm om Digital distribution till taltidningsprenumeranter, Talboken kommer digitalt.

Gruppsamtal utifrån några aktuella frågeställningar.

Samtal om strömmande filmtjänster När resultatet från vår enkät skickades ut ställdes också frågan vilka bibliotek som har en strömmande filmtjänst eller planer på en sådan filmtjänst. Då svarade en kommun, nu är det sju kommuner som erbjuder strömmande film. Fler kommuner följer… Läs mer om strömmande filmtjänster på Viddla och på Cineasterna. Danderyd och Vallentuna berättade om sina erfarenheter av Viddla respektive Cineasterna.

Övrigt SKL Kommentus har gjort en förstudie om e-litteratur och planerar för upphandling. Läs mer om förstudien här: https://www.sklkommentus.se/inkopscentral/upphandlingar/e-litteratur-2017/

Biblioteksbladet skriver om forskningsrapporten: Books on screens, i artikeln E-boken under lupp.

Vi siktar på att ordna en ny träff i höst och då med fokus på tidnings- och tidskriftstjänster med flera e-resurser. I det sammanhanget vill vi påminna om rapporten E-resurser på kommunala bibliotek – lokala, regionala och nationella perspektiv.

Tack till er som deltog på träffen!

Bästa hälsningar Lotta Aleman, Karin Sundström, Lovisa Furendal Berndt och Britt Löfdahl Regionbibliotek Stockholm

    via Regionbibliotek Stockholm

[lansbibliotek]

Biblioteksutveckling Region Skåne

Nu kan du hitta den regionala biblioteksverksamheten i Skåne även på Facebook! Biblioteksutveckling Region Skåne är namnet på facebook-sidan och där kommer du att kunna läsa  biblioteksutveckling i Skåne och på andra ställen, ta del av tips, länkar och bilder från bibliotek, konferenser och nätverksträffar, bland mycket annat. Gå in och gilla och/eller följ oss där, så hörs vi i kommentarsfältet, hoppas vi....!

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

Foto: Annika Hermele Syntolkning: Ett barns modell i en kartong av ett bibliotek med inredning: papper, collageteknik, tusch

Saxat från Kulturrådets webbsida

http://www.kulturradet.se/sv/ bidrag/bibliotek/Starkta-bibliotek/

”Kulturrådet genomför på regeringens uppdrag en satsning 2018–2020 för att stärka folkbiblioteken i Sverige. Syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Det är ett tillfälligt stöd till kommunerna som syftar till att ge långsiktiga effekter för att nå fler samt öka inkludering och delaktighet.”

”Bidrag kan sökas av folkbibliotekets huvudman, det vill säga kommunen, enskilt eller i partnerskap med andra kommuner. Kommunerna måste enligt lag ha en politiskt antagen biblioteksplan. Saknas en plan ska beslut om att en sådan kommer att tas fram lämnas till Kulturrådet i samband med ansökan.”

”Satsningen kan gälla utveckling av nya metoder eller förstärkning av befintlig verksamhet. Bidrag kan sökas för olika kostnader i samband med satsningens genomförande såsom personalkostnader, arvoden, resor, kompetensutveckling, ökad samverkan lokalt, marknadsföring etcetera.”

”Insatserna ska utgå från bibliotekslagen och kommunens biblioteksplan.”

Regionbibliotekets roll

Alla regionala biblioteksverksamheter i landet har fått särskilda medel avsatta för att bistå länets bibliotek med satsningen Stärkta bibliotek. Nedan listas vilken roll Regionbibliotek Stockholm kan ha i arbetet, allt efter kommunernas behov av stöd.

Regionbiblioteket kan

Inför projektansökan

finnas med som bollplank i samtal om vilka utvecklingsbehov biblioteket har. Identifiera var utveckling behövs och hur prioriteringar ska göras utifrån bibliotekslagen och kommunens biblioteksplan.

hjälpa till att utforma insatsen.

bistå vid ansökan till Kulturrådet.

När pengarna kommit

hjälpa till att göra en projektplan. Hur ska arbetet gå till? Vem ska göra vad? Tidsplan? Vad behövs i form av kompetensförstärkning? Hur blir satsningen långsiktig? etc.

följa arbetets gång och ha oss rollen som följeutvecklare. Det kan innebära att vi finns tillgängliga som stöd för projektledarna, har en utifrånblick på vad som händer och deltar i utvärderingen.

Efter insatsen

hjälpa till att följa upp och utvärdera insatsen.

bistå vid redovisning och ny ansökan.

  Varmt välkomna att höra av er med frågor och önskemål! Kontaktperson: Lotta Aleman, [email protected], 08-123 37919

  via Regionbibliotek Stockholm

[lansbibliotek]

Länsbibliotek Dalarna medverkar den 21 mars på ett seminarium om digital delaktighet i Dalarna. Men det händer såklart ännu fler saker i Dalarna under veckan så här kan du läsa om alla aktiviteter. Länsbibliotek Dalarna – 21 mars, Borlänge. Seminarium om digital delaktighet. Läs hela programmet här (PDF) Gagnef – vårdens digitala tjänster, bankens digitala tjänster […] via Länsbibliotek Dalarna

[lansbibliotek]

Nu finns rapporten Biblioteken och de nationella minoriteterna - en lägesbeskrivning från KB och den nationella biblioteksstrategin som pdf. Elisabeth Rundqvist är författare och hon konstaterar i sammanfattningen att det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och samtidigt följa bibliotekslagen: 1) Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. 2) Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan. 3) Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna.

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

Den 25 maj 2018 inträder den nya dataskyddsförordningen, GDPR, inom hela EU. GDPR betyder General Data Protection Regulation.

Här har vi samlat användbara länkar: Datainspektionen Allt om dataskyddsförordningen: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/

Vägledning för personuppgiftsansvariga Tar upp 13 frågor som personuppgiftsansvariga bör ta ställning till inför införandet: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/forberedelser/forberedelser-for-personuppgiftsansvariga/ Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Dataskyddsförordningen, GDPR (ingångssida): https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/ dataskyddsforordningengdpr.13023.html

Checklista dataskyddsförordningen, GDPR Här finns en checklista med åtta punkter som SKL rekommenderar kommuner, landsting och regioner att gå igenom inför att GDPR börjar gälla. Här finns det filmer och kortfattat material att använda för att informera chefer och medarbetare: https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/ dataskyddsforordningengdpr/informationsinsatserkringdataskyddsforordningen/ checklistadataskyddsforordningengdpr.14745.html

Biblioteksspecifik länkar Biblioteksbladet Biblioteken förbereder sig inför nya dataskyddslagen: http://biblioteksbladet.se/biblioteken-forbereder-sig-infor-nya-dataskyddslagen/

Axiells kurser Axiell ger kurser i vad GDPR innebär för biblioteken: http://www.axiell.se/kurs-biblioteken-och-gdpr/

  Några viktiga utgångspunkter inför dataskyddsreformen:

Vilket ansvar har biblioteket, vilket ansvar har kommunen?

Hur ser vi till att all personal på biblioteket vet vad som gäller?

Vilka nuvarande rutiner på biblioteket behöver förändras?

Hur behandlar vi personuppgifter och var behandlar vi dem?

Har vi lagligt stöd för att behandla dessa personuppgifter?

Vilka har tillgång till dessa personuppgifter?

Hur arbetar man med tillgång, korrigering, portabilitet av personuppgifter?

Hur gallrar man personuppgifter?

  via Regionbibliotek Stockholm

[lansbibliotek]

Kulturrådet har fått i uppdrag att via ett bidragsförfarande fördela 225 miljoner kronor per år i tre år till de svenska folkbiblioteken. Syfte är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Den första ansökningsperioden är planerad till 15 mars-12 april. Det kommer ytterligare en chans att söka under 2018, den 14 augusti-11 september. Ställ frågor i förväg Fredagen den 16 februari klockan 10-11 anordnar Kulturrådet ett webbinarium där man får veta mer om satsningen. Man kan anmäla sig online, och då finns också möjlighet att i förväg ställa frågor som man vill ha svar på under webbinariet. Anmäl dig här. Under webbinariet får man en presentation av satsningen och ansökningsförfarandet, vem som kan söka och för vad, riktlinjer och prioriteringar. Därefter blir det en öppen frågestund via chatt med Kulturrådets handläggare. Om man inte har möjlighet att delta vid sändningstillfället så kan man ta del av en inspelning som läggs upp på webbsidan efteråt. Man kommer även att kunna läsa frågorna och svaren från chatten i efterhand. Använd Experimentspåret Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser Regeringens satsning som en enorm möjlighet för Skåne att få en extra skjuts i det utvecklings- och omställningsarbete som redan sker i att möta en större och mer diversifierad efterfrågan av bibliotekstjänster. Många skånska bibliotek har erfarenhet av att formulera och ansöka om medel till biblioteksutveckling genom regionala anslag. Vi är samtidigt medvetna om att biblioteken i Skåne har olika förutsättningar vilket var anledningen till att vi för ett år sedan införde Experimentspåret, en möjlighet att erhålla upp till 35 000 kr för att utveckla/utforska en idé. Experimentspåret som kan sökas löpande hos Region Skåne under året och som kan fungera som en förstudie, kan ligga till grund för en större ansökan hos Kulturrådet. Inga hinder att söka från båda Det regionala biblioteksutvecklingsanslaget kommer att fortsatt att utlysas en gång årligen. Anslaget är fristående från Kulturrådets utlysning på så sätt att det inte föreligger några hinder för att biblioteken söker både hos Kulturrådet och hos Region Skåne. Vi hoppas att många skånska bibliotek tar chansen att söka pengar i satsningen Stärkta bibliotek. Första steget är att informera sig och ta möjligheten att ställa sina egna frågor i webbinariet den 16 februari. Läs mer om satsningen Stärkta bibliotek

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

Folkbiblioteksprojektet Dela Läslust pågick i de fyra länen Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland under drygt två års tid, 2015-2017, och nu finns intressanta lärdomar, reflektioner, exempelberättelser och framåtblickande frågor samlade i en ny skrift: Dela läslust – Hur går vi vidare? Skriftens innehåll bygger i huvudsak på två utvärderande rapporter: forskaren Jenny Lindbergs fokusgruppstudie med […] via Länsbibliotek Dalarna

[lansbibliotek]

Samiska flaggan. Foto: Marie Enoksson. Källa: www.samer.se

Vi uppmärksammar idag den 6 februari samernas nationaldag med att lyssna till den samiska nationalsången Sámi soga lávlla, framförd av Maxida Märak på lulesamiska.(SVT) Sámi soga lávlla (Samefolkets sång) Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav. Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram. Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall. Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt. Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna! Musik: Isak Saba Text: Arne Sörlie. Läs mer om samernas nationaldag på samer.se

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

Foto: Anna Molander

Oskar Laurin tillträder under våren, då han lämnar sitt nuvarande uppdrag som chef för Digitala Biblioteket vid Stockholms Stadsbibliotek.

”Jag ser fram emot uppgiften! Biblioteken står inför stora utmaningar, och det ska bli kul att se hur vi kan jobba tillsammans inom regionen för att ta oss an detta.”

Regionbibliotek Stockholm är sedan årsskiftet en del av kulturförvaltningen, Stockholms läns landsting och tillhör avdelningen för främjande länskultur.

Frågor besvaras av Torbjörn Neiman, chef avdelningen för främjande länskultur eller Eva Bergquist, förvaltningschef kulturförvaltningen.

Kontaktperson Regionbibliotek Stockholm: Lotta Aleman: [email protected]

www.regionbiblioteket.se www.facebook.com/regionbiblioteket/

via Regionbibliotek Stockholm

[lansbibliotek]

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet är namnet på en ny rapport från organisationen Begripsam. Den är resultatet av en undersökning av hur människor med olika former av funktionsnedsättningar använder internet, och om vad de upplever som svårigheter i användandet. Man kan betrakta rapporten som ett slags skuggrapport till den stora undersökningen Svenskarna och internet 2017, från Internetstiftelsen. Begripsams rapport bygger på svar från nästan 800 personer med olika diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter. I rapporten bryts resultaten ner på ett 30-tal olika grupper och på ett antal bakgrundsfaktorer, som ålder, utbildning, sysselsättning och liknande. Mycket i undersökningen är intressant för biblioteken, inte minst det faktum att många av de grupper som omfattas av samhällets speciella stöd för läsning läser relativt lite talböcker. Man kan också se att läs- och skrivsvårigheter, olika former av språkstörningar och även diskalkyli slår igenom brett och skapar svårigheter inom många områden av internetanvändande. Ett annat intressant resultat är att människor med adhd och bipolär sjukdom återfinns i relativt hög utsträckning bland dem som använder ljud- och talböcker dagligen. När det gäller att läsa dagstidningar på nätet, så upplever särskilt grupperna med språkstörning och utvecklingsstörning svårigheter med det. Fler delrapporter utlovas från Begripsam.

via Bibliotek, bildning och media

[lansbibliotek]

10 oktober, 2017. Det är tidig morgon och ett trettiotal biblioteksmedarbetare från Stockholms län har samlats på Bredängs bibliotek för en träff för dem som arbetar för och med barn och unga på bibliotek. Dagens agenda är innehållsrik och först ut är medarbetarna på Bredängs bibliotek: Per Berg, Maria Lorentzon, Jenny Granberg och Eli Khuri som berättar om ett bibliotek där unga får ta plats.

Bredängs bibliotek gjordes om för något år sedan och inrymmer numera även verksamheten PUNKT127, tidigare en ungdomsverksamhet på Tranströmerbiblioteket. Biblioteket har därför främst barn- och ungdomsfokus. För att vara ett relevant bibliotek för barn och unga ägnar personalen mycket tid på att lära känna dem som kommer till bibblan. Pers, Jennys, Elis och Marias olika intressen, förhållningssätt och kompetenser används i kontaktskapandet. Genom att prata litteratur, spela schack eller spel, chilla eller skoja bygger de relationer med bibliotekets användare.

De har även arbetat aktivt med att lära känna lokalsamhället och är ständigt öppna för nya aktörer att samarbeta med. Barn/unga har möjlighet att vara delaktiga i de aktiviteter och program som händer på biblioteket.

Varje vecka är det bokcirklar, schackklubb, spelfredagar med bräd& TV-spel, filmvisningar och event som till exempel K-popkväll, besök av youtubern Hampus eller öppen scen. Alla aktiviteter är välbesökta. Affischering och sociala medier används för att sprida information men det är den muntliga vägen som ger mest genomslagskraft, vittnar biblioteksmedarbetarna om.

Ibland inträffar det situationer på det välbesökta biblioteket som behöver särskild uppmärksamhet. Personalen har ett gemensamt förhållningssätt kring hur de ska agera. Om det uppstår en situation i biblioteket arbetar de efter fem steg:

i första hand skapa kontakt med de inblandade

ha samtal om det som hänt

uppmuntra individernas positiva egenskaper

komma överens om vad som gäller på biblioteket

om det inte följs tas kontakt med vårdnadshavare

Det är bara vid några enstaka tillfällen som personalen kontaktat vårdnadshavare. ”Vårt förhållningssätt ger en tydlighet och respekt. Att bygga relationer med barn och unga är en investering som ger mer än vi kan ana”, säger en av medarbetarna, ”men framförallt har vi tillsammans med dem skapat en verksamhet som vi är stolta över”.

Cecilia Brisander, Regionbibliotek Stockholm som även tagit korten

Detta är en artikel publicerad även i Länsnytt nr 3-4 2017.

via Regionbibliotek Stockholm

[lansbibliotek]

”. . . ett kunnande som kräver erfarenhet och fingertoppskänsla, en insikt i när, hur och varför man ska göra det ena eller det andra. . .”

  Sedan några år tillbaka har vi på regionbiblioteket intresserat oss för kunskapsområdet praktisk kunskap. Vi har arrangerat flera kurser i samarbete med Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola och också tillsammans med dem gett ut skriften Bibliotekariens praktiska kunskap : om kunskap, etik och yrkesrollen. Och vi fortsätter att intressera oss för ämnet, för vi tycker att det har mycket att tillföra biblioteksområdet. Men vad är egentligen praktisk kunskap, hur kan man närma sig det?

I boken Vad är praktisk kunskap, kan man läsa att det är yrkeslivets kunskapsteori med betoning på mellanmänskliga yrken som står i fokus för arbetet vid Centrum för praktisk kunskap. Det vill säga relationsbaserade yrken som till exempel vårdpersonal, poliser, lärare eller varför inte bibliotekarier. I dessa yrken är förmågan att möta andra människor avgörande för yrkeskunnandet. Och målet för verksamheten på Centrum för praktisk kunskap är att ”få till stånd dialoger mellan praktik och forskning där den ’tysta kunskapen’ kan få röst och på så sätt värdesättas, men också kritiskt betraktas och utvecklas.” (s. 12)

Den praktiska kunskapen har mycket med erfarenhet att göra och den är också situationsbunden. Och den metod som används för att försöka utforska denna erfarenhetsbaserade, situationsbundna kunskap är skrivande. Då utgår man från en situation i sin egen yrkesvardag, en situation som gärna får vara lite besvärlig, ett dilemma. Detta dilemma skriver man ned. Sedan utforskar man det vidare genom att prova att lägga till olika teorier, det kan till exempel vara teori som behandlar frågor kring etik eller ansvar. Ofta kommer man en bit på väg bara genom att byta perspektiv. Man skriver och reflekterar och försöker sätta ord på vad som händer i dilemmat. Reflektion är helt centralt för att komma åt den praktiska kunskapen, och reflektion är något som tar tid. Och kanske måste det också få göra det lite mer i vår arbetsvardag.

Läs mer: Bornemark, Jonna & Svenaeus, Fredrik: Vad är praktisk kunskap?, 2009 Schwarz, Eva: Bibliotekariens praktiska kunskap, 2016

Britt Löfdahl, Regionbibliotek Stockholm

Detta är en artikel publicerad även i Länsnytt nr 3-4 2017.

via Regionbibliotek Stockholm